…är rubriken i senaste numret (8) av Ridsport.
Där står att läsa: ”En häst som trivs med sitt liv och sin uppgift brukar vara trevlig och snäll att hålla på med. Om hästen förändras och blir grinig och sur kan det ofta ha att göra med någon sorts obehag. Om en häst får förändringar i beteendet är det alltid bra att undersöka den för att utesluta smärta, menar en etolog och professor i djurskydd”.
Jag blir glad av att läsa sådana här artiklar; inte för att jag tycker om att läsa om arga hästar utan för att det känns som att JAG kunde ha skrivit artikeln. Rena självklarheterna med andra ord, men tyvärr inte för alla. Och sorgligt nog är det oftast de som bäst hade behövt att läsa sådana här artiklar och framför allt: ta dom till sig, som minst bryr sig.
Jag har stött på flera hästar som JAG har varit övertygad om har haft något fysiskt fel som också har varit mycket sura och visat tydliga tecken på att vara allt annat än nöjda med livet. Det har handlat om hästar med stapplig gång, svåra att lösgöra, ibland till och med småhalta men där ägaren/ ryttaren skyllt hältan på att hästen ”är stel”, ”behöver värmas upp” eller liknande hemska bortförklaringar. Har det handlat om ett sto har det ibland hetat att hästen är ”märrig”.
En häst som rids normalt och inte är ”hundra år gammal” ska ALDRIG visa hälta när man börjar rida; gör den det bör en veterinär absolut undersöka den. Det är min åsikt i alla fall!
Enligt mig är ”snäll/ vänlig” ett allmäntillstånd för 90 % av alla NORMALA och FRISKA hästar. Det finns så klart undantag men om jag bara tittar på våra lektionshästar tex (ca 45 stycken) så är dom alla över lag mycket toleranta och milda i sitt sätt trots att de handhas av många olika (och ibland väldigt okunniga) människor.
Jag minns hur förvånad jag blev en gång då en familj köpte en, enligt mig, fullständigt olämplig häst till sin dotter. Flickan hade tidigare haft en ponny som hon skördade massor av priser med upp till LA dressyr och som övergångshäst köper familjen ett halvblodssto som ej varit riden på flera år, byggd i nerförsbacke, omöjlig att samla och seg i både mun och ben.
På fråga varför de valde just denna häst åt dottern blev svaret från föräldrarna ”den är så SNÄLL”?!?!?!
Jag fattade ingenting eftersom det för mig är så naturligt att hästar SKA vara snälla att jag inte specifikt söker den egenskapen hos en vuxen häst.
(Behöver jag förresten säga att flickans häst-intresse försvann med vindens hastighet…jag förstår henne….)
