Under veckan som gått har jag kunnat konstatera något som jag hoppas att jag inte får ”äta upp” i efterhand men jag vill faktiskt hävda att VÅREN HAR KOMMIT!
Inte nog med att det är ljusare på både morgnarna och kvällarna, nu när snön har försvunnit har jag upptäckt blommor och knoppar både i den egna trädgården och lite varstans där jag går.
Nu får man bara hoppas att det inte kommer ett bakslag i form av en ny snö-anstormning, som ”värst” har jag varit med om att det varit snö kring 1 maj!
Häst och ridmässigt har det varit en ganska intensiv vecka med Birgitta-träning, skoning, tandläkarbesök i Bollerup och tävling i söndags.
Hos tandläkaren gick det mycket bra, på tävlingen något sämre och även om det inte var roligt att inte få till en bra ritt inne på banan så är det ju sådant som man realistiskt sett faktiskt råkar ut för mer eller mindre ofta som tävlingsryttare så det är bara att ta nya tag.
Jag pratade med en annan tävlingsryttare/ flitig bloggläsare (flicka, 13 år som tävlar hoppning) igår om hur man kan hitta andra glädjeämnen än rosetter/placeringar när man tävlar.
Vi konstaterade båda att man tex kan vara glad ”bara” av att gå nolla på en hopptävling även om man inte blir placerad och själv var jag efter helgens tävling glad att jag bara hade 2 respektive 4 poäng mindre än 2 hästar som jag själv tyckte gick bra och var fina.
På bloggen hade vi en rolig diskussion där många deltog (KUL!) kring vem som ska ersätta trasiga täcken när en häst tar sönder den andres täcke. Ska ägaren till marodören göra detta eller sker utsläpp på egen risk? De flesta var rörande överens om det sistnämnda och Lena, som varit och åkt skidor i en vecka berättade igår att hon funnit mycket nöje i att läsa det som från början hade sin upprinnelse i att Archie den gode hade ”råkat” (hmmm….) mer eller mindre slita itu hela Birks täcke(den lille själv klarade sig helskinnad :=)).
På bloggen diskuterades också om man kan tjäna pengar på inackorderingar eller om det snarare är andra drivkrafter som gör att man ställer upp med stallplats åt andra.
Under veckan som kommer kommer har jag inget spännande inplanerat men man vet aldrig vad som händer, på gott och ont….DET har livet som djurägare lärt mig!
