Under veckan som gått har vi i mina trakter haft härligt försommarväder mer eller mindre varje dag även om vissa nätter/morgnar varit kalla.
Det känns verkligen att att vi går mot sommaren med stormsteg och personligen tycker jag nästan att det går för fort. Jag tycker knappt att jag hann ta av långkalsongerna på mig själv och vintertäcket på Archie förrän det snart blir dags att sätta på dom igen.
Varför kan det inte vara vår eller sommar året runt?
Arbetsveckan var kort (härligt) men min fritid har varit allt annat än fri känns det som. Det har varit både häst och hundträningar och häst och hundtävlingar med långa dagar och mycket bilkörning.
Soyas tävlande var väl ingen succé precis eftersom hon dels varken sprang så fort som jag trodde med tanke på hennes hemma-träningsmöjligheter (hon jagar kaniner flera gånger om dagen ibland och springer flera kilometer per ”race”) och dels störde en medtävlare vilket är ett big no-no inom hundkapp.
Då jag fick listan på årets whippet sprint-race igår insåg jag hur liten sporten är och att det bara finns 8 tävlingar och 4 tävlingsplatser- Asarum (15 mil från mig), Norrköping, Södertälje och Gotland- ”tusen” mil från mig.
De som känner mig vet att jag
1. Hatar att köra bil
2. Tycker att en tävlingsplats ligger för långt bort om den ligger 10 mil från Malmö
så jag finner det högst osannolikt att jag i framtiden kommer att köra dessa ”tusen” mil för att Soya ska få springa ett lopp som varar i 10 sekunder.
För några veckor sedan skrev jag ju ett inlägg som heter ”Fanatiker är vi allihopa” och whippet-racingen bara bekräftade detta faktum för mig.
Jag skrattade gott åt och med en man som på Soyas tävling berättade att han kört 55 mil enkel resa för att hans hundar skulle få tävla.
Tävlandet bestod alltså i att hundarna sprang vars 2 lopp om vardera ca 10 sekunder på lördagen och sedan sprang vars ett lopp på ungefär lika snabb tid på söndagen. Det var det hela! Och för detta kör man 110 mil!
Ja, det är härligt med människor som brinner för något!
Archie fick också tävla i helgen och ”sprang” då i något mer än 10 sekunder och inkasserade en gul rosett och 140 kronor på köpet.
Under kommande vecka utlovas några underhållande inlägg tror jag…vi får väl se vad ni tycker?
AJABAJA! Man får inte ha hundar lösa så de springer runt och jagar vilda djur. Ens kaniner. Om det inte är speciella omständigheter som inte framgår av din text skulle jag – om jag var du – ta bort den lilla parantesen. Eller förtydliga så det framgår att det inte var riktiga kaniner. Typ.
🙂
Gratulerar till placering!
Och till tävlingsdebut för whippet-racern! Du ska väl inte ge upp den karriären på en gång? Med 4 banor och 8 tävlingstillfällen borde det vara en till nära dig? Det går ju också FORTARE att köra till hundtävlingar då du väl knappast har någon trailer med dig :)?
Hej Prick!
Jodå, i kaninfallet är jag en medveten lagbrytare. Jag tycker att det är JÄTTEBRA att Soya jagar dom små liven, perfekt motion för både henne och de pestspridande kräken :=).
Lite skämt och lite allvar men i mina trakter SKJUTER man av kaniner för att beståndet håller på att översvämma oss. Och Soya lyckas ju inte ens FÅNGA någon vilket faktiskt mina greyhounds gjorde 3-4 gånger (fast dom kaninerna var kanske sjuka av pest eller annat- jag såg sådana kaniner ibland, utan ögon tex som bara sprang och irrade men jag klarade tyvärr inte av att förkorta deras lidande själv).
Pratade med en annan whippetägare som haft hund i ”tusen” år. På dessa tusen år hade en av hans x antal whippets lyckats fånga EN kanin men den tog även råttor och annat smått.
Så nej…jag mår inte dåligt av att Soya jagar kaniner faktiskt. Annat vilt har vi inte här och skulle vi haft det och hon skulle jaga DÅ så skulle jag inte tolerera det.
Vad gäller tävlingstillfällen så ligger närmaste bana 15 mil från mig och där ordnas det 3 tävlingar om året. Inget utbud som vad gäller Archies tävlingar med andra ord.