I takt med att de stallskåp som vi hästägare har till vårt förfogande på ridskolan bågnar samt att man som sagt på vissa håll redan börjat vira in hästarna i allehanda täcken trots utetemperaturer på uppemot 18 grader mitt på dagen hade vi en intressant diskussion i stallet igår och jämförde lite med hur det är nu och hur det var för säg 20 år sedan då jag själv var en relativt nybliven hästägare.
När jag köpte min första häst var det på vår ridskola (då (ö)känd för att vara lite ”snobbig”) framför allt välbärgare människor som hade egen häst. Det var folk med välbetalda arbeten, egna företagare eller folk som hade ärvt en hel del kosning.
Att som exempelvis student försörja en häst på sitt studiemedel förekom i princip inte.
Det fanns också hästägare som kanske inte hade sååå ”fina” arbeten men som i gengäld var ensamstående utan barn och kunde lägga alla sina inkomster (och sin tid) på sin fyrfotade älskling.
Kan som en parentes nämna att stallhyran då jag köpte min första häst för lite mer än 20 år sedan uppgick till 1500:–, idag kostar det dubbelt så mycket, dvs 3000:–.
De som har häst hos oss idag är en helt annan kategori av människor än då.
Idag finns det en hel del ungdomar/ studenter som har egen häst och även familjer där mer än en medlem är involverad i ”hästeriet” och då inte bara ekonomiskt. Hästen har således blivit mer av en familjeangelägenhet.
Och det är väl därför en del stallskåp bågnar nu för tiden :=)?
För 20 år sedan hade man den utrustning man BEHÖVDE mer eller mindre. Dels hade olika former av ”häst/ ryttar-mode” inte alls slagit igenom som idag och dels FANNS det inte ett så stort utbud av varken hästtäcken, schabarak eller ridbyxor som det finns idag och framför allt inte till dagens priser.
Mitt första vintertäcke kostade omkring 500:– och jag skulle med lätthet kunna köpa ett likvärdigt täcke idag TILL SAMMA KOSTNAD.
Det har således blivit både billigare att köpa hästsaker och framför allt är utbudet enormt varför det kanske inte är så konstigt att dagens hästägare ”unnar sig” både det ena och det andra trots att det kanske verkligen inte behövs.
Jag kan se samma utveckling på hundsidan.
Åk till vilken hund/ djuraffär som helst och titta! Trettisjutusen olika sorters koppel, selar, halsband mm finns och det är allsköns kulörer, strass, pärlor och jag vet inte allt som pryder dessa. Mycket kan tyckas fullständigt onödigt (strasstenar på ett halsband tex) men inte desto mindre har sådana här assesoarer blivit väldigt populära och jag tror faktiskt inte bara att det är Paris Hiltons ”fel” :=).
Många människor tycker helt enkelt att det är minst lika roligt att ”klä ut” sina husdjur (= sin familjemedlem) som sig själva och idag när man kanske både har ekonomi och ett utbud som tillåter det så unnar man sig sådana köp.
Själv var jag länge rabiat motståndare till allt vad utklädda hundar heter och jag tycker fortfarande att det är vidrigt att se stora hundar med enorm hårrem som går omkring med täcken (framför allt på 5 minuterspromenader runt kvarteret) men även jag har fått krypa till korset och inse att vissa (observera VISSA) hundar faktiskt mår bättre av att inte stå/ ligga/ gå och huttra vid mycket kall väderlek. Och eftersom jag anser mig vara en estet så tycker jag så klart att det är jättebra att det finns fina/ snygga täcken till den lilla svartisen, gärna sådana som matchar hästens *SKRATT*
Ja, själv går jag runt i 15 år gamla H&M kläder, men mina hästar lider ingen nöd.
Jag är känd som ”täckes-tanten”, kan nog ekipera halva stallet. Mina mest älskade ”täcken” är ändå två gamla vanliga filtar som jag fick av min svärmor för MÅNGA år sen. ”Evas Schwiegermutter decken” är deras benämning. De slängs över vid lämpliga tillfällen då hästen inte måste bakas in.
Jag har inga hästsaker hemma. I stallet hyr jag 2 stora skåp, äger ett eget dubbelskåp på loftet, ett stort 1,80 högt plastskåp och 3 stora lådor. Mina täcken ligger paketerade på en hylla, tar upp några meter….
Visst ÄR det roligt att köpa hästgrejer, men ibland förstår jag inte själv min prioritering. Gudskelov har jag nu insett att jag faktiskt inte BEHÖVER en enda pryl till.
Får se om det hjälper mot köptvånget?
Får ta en repa på Myrornas när jag är i Sverige, min egen garderob behöver verkligen utvidgas!
Jag tillhör kategorin som ABSOLUT kan förstå de som TRÖST-shoppar. Det ÄR roligt att handla och framför allt att ”fynda”.
Eftersom jag inte har några barn att ”klä ut” kompenserar jag detta genom att köpa fina saker till framför allt hästen i stället. Kan stå och sucka förtjust när jag ser honom i ett nytt plagg (täcke, schabrak, lindor) och tycka att det är såååå fint. Samma sak med hunden numera fast hon har (än så länge) bara 2 täcken varav BÅDA matchar hästens :=).
I ärlighetens namn är min egen garderob också välfylld.
Fast till både mig och djuren köper jag hellre lite billigare saker för det mesta och kan då unna mig MER än att jag köper EN exklusiv grej. Skulle tex aldrig drömma om att köpa ett täcke för säg 2000:– eftersom jag hellre då köper 4 stycken för 500:–.
I vårt stall finns och har det funnits folk som har haft uppemot 20 olika täcken till en och samma häst. Där får jag säga att jag ligger i lä med 3 vintertäcken för inomhusbruk, 1 ute-vintertäcke, 2 regntäcken, 1 sommartäcke som jag aldrig använder utan köpte bara för att det var så fiiiint och kostade typ 179:– och så några fleecetäcken som jag vunnit eller fått eller köpt för typ en hundring.
Och även om jag absolut håller med om att kvalitet lönar sig (hade ett Bucas-täcke i över 10 år tex) så kan jag inte påstå att mina billiga täcken (inget jag har idag har kostat över 500:– och flera har legat på 199-299:–) faller ihopa efter en kort tids använding. De flesta håller i minst 3 säsonger och sedan är det ändå KUL att förnya sig :=).