Igår fick jag en kommentar från Sofia på bloggen:
”Ja har alltid haft svårt för att både stava o läsa. (Älskar T9 på mobilen) Kan inte spela Buzz för ja hinner inte läsa frågan innan alla har tryckt 😉 Ja skrev alltid ”hade” me två d o läste naturreservat som nessarturesservat 😉 Sen är det många som säger övan på istället för ovan på. Har hört att det kan vara dialektalt. Vet du ngt om det?”
När jag i min iver att svara Sofia så utförligt som jag kunde googlade på ”övan på” hittade jag denna roliga sida (och, ja Sofia: jag tror att ”övan på” är dialektalt (skånskt):
Och jag kopierar här helt fräckt lite roligheter från denna språksida (jag har skrivit någon enstaka kommentar i texten- mina kommentarer är i kursiv fetstil):
”För två år sedan uppmärksammade jag ett par svenska ord här i bloggen som många medvetet eller omedvetet förvränger/använder felaktigt. Ibland kan dessa felsägningar bli mycket irriterande att lyssna på (om de förekommer ofta). Vissa ord med felaktig form är således återkommande och verkar ha fått spridning i svenskan. Med glimten i ögat presenterade jag en tio-i-topp lista på de mest irriterande “ordfelen” i svenskan. Då såg den ut så här:
Plats nr 10: Data istället för dator. Exempel: Nu ska jag formatera om min data.
Plats nr 9: Interjuva istället för intervjua. (Barn kanske kan komma undan med denna variant- men inte vuxna!)
Plats nr 8: Intressangt istället för intressant.
Plats nr 7: Situationstecken istället för citationstecken.
Plats nr 6: Gamlare, ungare, dåligast istället för äldre, yngre, sämst.
Plats nr 5: Åtminstonde istället för åtminstone.
Plats nr 4: Igentligen istället för egentligen.
Plats nr 3: Omständigt istället för omständligt- detta hade jag faktiskt ingen aning om. Har alltid sagt det förstnämnda och tycker omständligt låter väldigt ”fel”.
Plats nr 2: Medans istället för medan. (Det finns faktiskt inget ord i svenskan som heter medans, punkt slut.)
Plats nr 1: Motivation istället för motivering. Exempel: jag väljer dig till mitt lag med motivationen att du är bäst!
Idag kom jag på att jag faktiskt glömt bort att lägga till ett språkfel i listan…en talspråklig variation som får mig att rysa av obehag (ungefär i samma omfattning som om någon skulle dra sina långa naglar mot en griffeltavla). Ny på listan…och direkt in på första platsen kommer följande “ordfel”: Ändån istället för ändå. Exempel: jag har inte så mycket pengar…men jag köper strumporna ändån.” Jag undrar om inte detta är typiskt skåningar att säga så?
Ha ha ha! Åhhh vad jag älskar allt som har med svenska språket att göra! Jag brukar allt som oftast lyssna på ett program på P1 som heter just språket. Jag tar mig friheten att kopiera in de ordklurigheter nästkommande program kommer att behandla:
”Övriga lyssnarfrågor i programmet:
– lånord och ortnamn säger expertisen, medan vanliga språkbrukare gärna vill ha en in foge-bokstav: låneord och ortsnamn
– en controller, flera vad då på svenska?
– potatiskivor och datachips: heter det chipsläsare eller chipläsare
– förkortningsordet fmea står för 'failure mode and effect analysis', skriver en lyssnare som ofta använder ordet fmea ”eff-em-é-a” på sin arbetsplats. Men hur bildar man plural av fmea?”
Jag själv sysselsatte mig faktiskt med att kontakta dem i en fråga jag ofta (nåja, nu ska jag kanske inte överdriva) funderat på. Nämligen; hur i hela fridens namn säger man (i den exakta ordföljden, annars är det knappast någon poäng med det hela): ”En rädd hare” – men byt ut hare mot barn? Det går inte!? ”Ett räddt barn”? Nej! ”Ett rätt barn?” Nej! Det går alltså bara att säga ”Ett barn som är rädd” (även detta tycker jag låter lite halvlustigt beträffande ordet rädd som jag gärna vill sätta ett t på).
Hur som helst så måste jag bara berätta om mig och min käre hälft som väldigt ofta talar om svenska språket. Jag vet inte hur många gånger vi springer till SAOL för att slå upp ord. När vi varit tillsammans inte allt för länge, berättade han för mig att det heter omständligt, med följden att jag höll på att skratta på mig. Jag förstod verkligen inte hur man kunde påstå något så ”dumt”… Döm om min förvåning när jag slog upp ordet… Fågelholk är bara förnamnet.
Som sagt; jag trodde heller absolut inte att det hette OMSTÄNDLIGT.
Ett annat ord som jag tycker låter VIDRIGT och dessutom FEL, FEL , FEL men som tydligen är hur rätt som helst är BESIKTA. I min värld heter det BESIKTIGA men läs här vad man skriver på Bilprovningens hemsida :=):
Varför säger ni besikta?
Besikta är en rekommendation av Svenska Språknämnden.
”Såväl besikta som besiktiga har gammal hävd i svenskan. Båda är inlånade från lågtyskan. I dagens tyska lever bara den längre formen besichtigen kvar med substantivformen Besichtigung. Det såg under en period ut som om den korta formen besikta skulle försvinna även i svenskan. Men den har levt upp igen. Och det är just den formen som Svenska språknämnden rekommenderar, eftersom den är kortare och hör ihop med det substantiv som man oftast använder: besiktning. Det finns också ett substantiv bildat till den längre formen, besiktigande, men besiktning är långt vanligare. Det skall också sägas att besikta kan användas som efterled i sammansättningar: ombesikta och efterbesikta. Det finns en parallell till besikta/besiktiga, nämligen förplikta/förpliktiga. Även där rekommenderar vi den kortare formen.”
Bilprovningen använder sig av båda formerna av ordet.
Står verkligen endast ”omständligt” i ordboken? Hade för mig att det var ett av de där orden där båda varianterna är korrekta. Tycker också ”omständligt” låter helknasigt. 🙂
Moa: se separat svar i dagens nya inlägg!
En sak som jag la märke till när jag kom till Gbg (fr Sthlm)är att man säger ”denna veckan”, i stället för ”denna vecka”,”detta bordet” istf ”detta bord” för att ta några exempel. Man lägger alltså till ändelser som sägs med ”den här veckan”, ”det här bordet”. Det heter väl ändå ”denna vecka”, ”detta bord”? Jag tror nog att det kan vara dialektalt, men det skrivs t.o.m så i GP!
Sen säger dom också ”jag är alldeles svett”?? Heter det inte ”svettig?
Tror inte det är dialektalt. Jag själv kan nog säga både ”detta bord” och ”detta bordet”.
Svett har jag också hört men säger själv svettig.
Sedan har jag också alltid sagt KRÄK= spya men sett att en del säger och skriver KRÄKS.
Tack for intiresnuyu iformatsiyu