Flera saker slog mig under LC-provet i Sjöbo i lördags och även om jag redan författat ett mega-inlägg om olika saker kring tävlingen så vill jag ändå ”lufta” även detta:
Jag, som har tävlat dressyr i ca 25 år gör gärna jämförelser med denna sport eftersom både dressyr och LC bygger på en bedömning och dessa ju snarare är subjektiva än objektiva.
Det är aldrig så att alla tycker lika om x antal hästar eller hundar, var sig det gäller dressyr, utställning eller som i lördagens fall LC.
Vad jag tycker är bra med LC är att man har flera olika domare och att hundarna får springa 2 lopp. Detta minskar i alla fall misstanke om jäv/fjäsk/godtycke- you name it, när det handlar om domarna och för hundarnas del blir det mer fair om de får mer än en chans att visa upp sig.
Det ena loppet kanske var rena ”lycko-loppet” eller så kanske hunden hade ”otur” på olika vis- med 2 lopp inbillar jag mig i alla fall att det blir mer rättvist men jag kanske tänker fel?
Intressant var att studera de 2 domarnas poäng efter whippetarnas första omgång i lördags.
Jag kände igen mycket från dressyrens värld. Dels detta med att det kan skilja (alltför) mycket mellan 2 olika domare, på en av hundarna skilde det tex 12 hela poäng, dvs mer eller mindre avståndet mellan bäst och sämst poäng och dels detta med att riktigt bra och riktigt dåliga hundar oftast blir lika bedömda medan det är ”mellanskiktet” som kan få väldigt varierande poäng.
Så är det även inom dressyren- topphästarna blir mer eller mindre alltid placerade oavsett domare, vissa ekipage kommer ”alltid” bland de sista men de som ska rangordnas däremellan- tja…där kan man se precis vilka poäng som helst beroende på domare.
En annan sak som jag reagerat över på LC-proven är att de tar i princip hela dagar i anspråk för alla, dvs inte bara för funktionärerna och vi talar då om att man är på plats från ca 07.00 till 18.00, dvs mer än 10 timmar!
Kanske är det för att det ordnas så få tävlingar per år som de flesta verkar helt nöjda med detta, jag får nästan känslan av att i alla fall vissa verkligen vill suga på karamellen så länge som möjligt medan jag, som dels är måttligt road av LC över huvud taget och dessutom har en häst och tusen andra saker jag vill ta hand om under helgen hoppar av otålighet efter några timmar?
Som sagt verkar de flesta helt OK med att det tar sådan tid med LC men jag undrar ändå inte om man inte hade kunnat hitta på något annat system som gjorde att man kunde komma hem lite tidigare?
Eftersom man lämnar ifrån sig hundens licensbok (värdehandling) när tävlingen börjar och man sedan behöver få den ifylld när alla hundars resultat har redovisats måste man i princip stanna ”till the bitter end” (såvida man inte känner någon som kan ta hand om boken åt en) och det är just detta system som känns lite väl stenålders för mig.
I dagens datoriserade samhälle när minsta fis redovisas på nätet borde man kunna sköta resultatinskrivningen på ett smidigare vis än genom att handskriva i licensböckerna, eller?
Nu blev det ju ändå fel i flera/ mångas böcker i lördags så systemet i sig verkar långt ifrån ”vattentätt”.
Nej, personligen skulle jag önska att resultaten redovisades fortlöpande, precis som de görs på mina dressyrtävlingar och om man ser att man inte har med placeringarna/ priserna att göra så skulle man kunna hoppa in i bilen och köra hem.
Jag har allt sedan jag började med LC noterat en tämligen hög medelålder bland de 2-benta deltagarna (ligger säkert kring 40 år) och om man vill ha en återväxt inom sporten bör man kanske redan nu fundera på hur man kan göra den mer lätt-tillgänglig och attraktiv?
Unga människor/ småbarnsföräldrar har sällan en hel helgdag att avsätta och kanske kunde man som sagt finna sätt att ”rationalisera” tävlandet.
Förstår att själva ordet rationalisera ger en negativ klang och får det att låta som att tävlandet bara är någon man vill ha överstökat men kanske ändå någon förstår vad jag menar?
Att stå utomhus i kanske 10-12 timmar, i inte alltid den bästa väderleken och när man kanske har tusen saker att göra hemma har i alla fall för mig personligen förtagit lite av lusten till tävlande men det är jag kanske fullständigt ensam om?
Det skulle vara otroligt roligt om ni som sysslar med LC ville kommentera lite kring mina tankar.
Är jag helt dum i huvudet eller finns det några korn av vettiga idéer alls?
Alla jobbar på att korta dagaran för deltagaran men problemet med whippet är just att det är så jäkla många på prov att man ju inte vet hur det gått förrän de sista hundarna sprungit i mål.
I Sjöbo som första prov någonsin delades ju priserna ut fortlöpande under dagen, det har aldrig hänt tidigare så visst försöker vi (men det krävde dubbelt så många funktionärer i sekretariatet mot det vanliga antalet). Och hade någon kunnat hitta på ett system för att korta dagen/dagarna för oss funktionärer så skulle jag bli skitlycklig. Det är piss att vara funktionär och dessutom starta hund för man har hela tiden dåligt samvete för det man inte hinner ta hand om dessutom. När det gäller att korta dagen så finns det ju en nedre gräns också, hundarna måste få en rimlig vilotid mellan loppen för att hämta sig. Minst en timme men gärna mer jag vill gäran ha en vilotid på minst 4 timmar för min hund i alla fall och då blir ju dagen lång i vilket fall. Ser gärna fram mot fler åsikter.
”Vilotiden” var ju en intressant reflektion och inte alls en aspekt jag tänkte på faktiskt men så klart har du rätt.
Frågan är hur lång den ” behöver” vara ( säkert individuellt tänker jag?).
4 timmar känns som ” overkill” i mina ögon, min egen hund springer lätt 2 snabba race på en och samma promenad men hur ska man veta SÄKERT?
Det finns kanske någon form av undersökningar gjorda på detta?
Att jag vill ha 4 timmar är för att hinna ge lite lite mat mellan loppen. Det måste gå minst 30-45 minuter efter loppet innan jag ger mat och ska vara minst 2 timmar till nästa lopp. Minimun vilotid mellan lopp på träning har vi sagt till 30 minuter, men träning blir ju sällan så ansträngande som tävling. För de större hundarna gäller att de behöver längre tid att både varav ner och värma upp igen då de har mindre kroppsyta i förhållande till vikt.
Ha ha…DÄR har vi kanske förklaringen till att min snabbspringare inte är så himla snabb- jag ger ingen mat mellan loppen och knappt ens före eftersom hon inte vill äta!
En medtävlande gav sin hund något som hette typ ”recovery” mellan loppen och DENNA hund sprang minsann som en raktet och blev placerad så där har jag kanske lite att lära :=)!
Ja jag (som själv tävlat simning, då åt jag alltid 1-2 bananer mellan loppen (det vill dock inte hunden)) tycker det är viktigt att man äter efter en ansträngning (sen kan ju inte de större raserna med magomvridningsrisk göra detta). Jag ger Hills A/D som är en fettbomb på burk extremt lättupptagligt, 2-3 matskedar + äggula och lite druvsocker, fast denna gång hade jag inget druvsocker så det fick bli lite lite färskfoder istället. Jag tycker också att det är viktigt att Eira sover riktigt ordentligt i alla fall en timme mellan loppen för att ladda om huvudet så att hon kan fokusera 100% på trasan igen. Denna tävling jobbade ju jag så hon tog det inte riktigt lika lugnt, jag brukar annars ligga hos henne i husvagnen och hon sover i mitt knäveck. Kanske därför hon var så ofokuserad i andra loppet vad vet jag.
Alla har ju sina egna metoder och knep!
Tack för dina inlägg. Väldigt intressant och lärorikt att läsa om hur andra gör.