Det vackra vädret (och torkan :() håller i sig och igår skördade jag de första hallonen. Som synes blev det inte så många men ”den som spar han har” och efter några veckors plockande av ett hallon här och ett hallon där fick jag förra året ihop en ansenlig mängd till slut 🙂 (jag fryser in dom allteftersom).
I morse valde jag att variera mig lite efter att ha tillbringat tre dagar i rad i ridhuset så vi red ut på en regelrätt motionsrunda.
Enligt mig finns det i princip bara ett ställe som underlagsmässigt ”duger” att trava och galoppera på nu när marken är så stenhård (den nerlagda banvallen för er som känner till omgivningarna) och när jag kom dit gjorde Archie, som sällan tittar på något, stora ögon.
Det var den stora mängden ensilagerullar han tittade på men som alltid insåg han snabbt att det inte var såååå himla intressant trots allt så vi kunde trava och galoppera vidare.
Innan vi avslutade dagens ridpass galopperade jag också lite på vår nya utebana. Archie kändes jättefin trots hacket (som inte är den betsling jag väljer då jag ska rida dressyr) men jag vågar som tidigare nämnts inte rida för mycket på så hårt underlag.
Kanske är jag mesig/ försiktig i överkant men nu vill jag verkligen komma till ridning och inte få fler onödiga hältor om det går att undvika.
Läste förresten på ett hästforum igår att en tjej skrev att hon hade ”gjort en Birgitta”.
”Vafalls- vad har hon nu hittat på” hann jag tänka innan jag läste att ”göra en Birgitta” tydligen innebär att rida i ottan *SKRATT*.
Och denna person berättade att hon hade valt den tidiga timmen för ridning eftersom hästen annars blir sååå irriterad av flygfän att det är svårt att komma till ordentlig ridning.
Och det kan jag ju förstå till 150 %. Själv skulle jag numera aldrig ens PROVA att rida om jag var omsvärmad av en massa äckliga smådjur- jag har gjort det någon enstaka gång och det var i princip helt ”meningslös” ridning där Archie bara skakade på huvudet, försökte komma åt att klia bort djur som satt på hela kroppen, piskade med svansen osv.
Nej som sagt- JAG ÄLSKAR RIDHUS och det finns goda grunder till det :).
Lite skämt och lite allvar men jag är såååå otroligt tacksam över att jag hittills (helt sant faktiskt) inte stött på ens en enda liten förflugen fluga på mina uteritter trots att det nu varit soligt och varmt hur länge som helst.
Och för min del får det mer än gärna fortsätta så- de olika insektsmedlen som jag provat genom året har inte precis hjälpt och att sitta och rida på en flygfä-störd häst gör jag alltså inte.
