Idag tog jag med mig Soya på en liten utflykt- vi åkte till ett naturreservat vid Dalby, ungefär en mil från där vi bor och målet för dagen var att försöka att simma lite med Soya.
Jag hade av en bekant hört att man kan bada med hundarna i detta kalkstensbrott som också är ett populärt badställe för både vuxna och barn.
När vi kom fram möttes vi av dessa badnymfer, en barnfamilj och deras schäfer som glatt simmade för allt vad tygen höll.
Soya var minst sagt mer tveksam, för att säga som det var så ville hon inte ens gå i vattnet frivilligt då man inte bottnade efter bara 1-2 meter och hon fann det mycket säkrare på land.
I ”mammis” famn gick det dock an att sitta i vattnet utan att dö av förskräckelse men så fort jag ville släppa henne så simmade hon med desperata simtag in mot land.
Vattnet var i alla fall inte alls kallt (observera att det är en av Sveriges mest frusna människor som konstaterade detta) så jag hoppas att Soya inte blev allt för avskräckt av sin lilla sim-lektion.
Jag är mycket glad över min mani att klippa hennes klor korta för trots det har jag en lång reva på låret efter hennes sprattlande.
Nästa gång ska vi försöka hitta en badplats som är mer grund så går det säkert lättare också.
Efter vår tvagning begav vi oss på promenad- det mulna vädret gjorde att vi var helt ensamma i det enorma naturreservatet, vi mötte i alla fall ingen mer än en flock betande kor :).
Här tar Soya en paus medan jag fotograferar lite.
Naturreservatet bestod inte bara av enorma vidder utan även av svalkande underbart vacker lövskog.
Soya verkade uppskatta de nya vyerna enormt- mycket att lukta på och markera revir på.
Efter en timmes promenad begav vi oss nöjda hemåt- en erfarenhet rikare.
Jag vet inte om Zahra eller Hilda tycker om att bada. Zahra kan gå ner i åarna så att det nuddar bröstkorgen. Hilda kan bada tassarna någon gång. Skulle vara roligt att se hur det är med deras badiver. Fast jag åker aldrig till havet, är inte så förtjust i det. Har inte ro att ligga på en strand, dessutom mår jag inte braav det. Det är inte så trevligt att bränna sig och att kunna dra bort det yttersta lagret av huden efter åt. 🙁 Håller mig inne när det är för varmt, det gör hundarna också.
Hälsningar
Görel Hilda och Zahra
Min jycke var inte förtjust i att bada – tills vi, när han var runt 9-10 år, åkte till en strand tillsammans med två glada schäferkorsningar och dess ägare.
När han sett dem glatt plaska och simma i vattnet ett tag ändrade han uppfattning lite och gick längre ut i vattnet.
När vi sedan kastade pinnar och de stora hundarna var som tokiga efter dem, – ja då började även han vilja vara med.
Till slut simmade även han efter pinnar.
Efter den dagen hade han en helt annan uppfattning om vatten och badande.
Jag grämde mig faktiskt lite över att vi inte gjort något liknande tidigare.
Rie
Rie:
Så tror jag är det bästa sättet att lära en hund att gilla bad- med draghjälp från en van och vattenälskande frände:).