Konsten att leta stallplats (och att behålla den), del 1

Som utlovats i tidigare blogginlägg ska detta och kommande alster handla om hur man hittar en stallplats som man är och förblir nöjd med- mycket nöje med läsningen och kom gärna med egna synpunkter och reflektioner!

Ja, hur gör man då för att leta upp en lämplig stallplats till sitt djur?

Har man tillgång till Internet (och vem har inte det idag?) så kan man lämpligen kolla på Blocket (där det vimlar av annonser) i första hand och på Bukefalos i andra hand.

Tyvärr är annonserna inte alltid så uttömmande, ibland är de gräsligt felstavade osv och det är lätt att missa ett potentiellt guldkorn om man bara snabbt bläddrar vidare.

Mitt tips är att i varje fall skicka ett mail med kompletterande frågor och givetvis helst ringa så att man närmare kan höra vad det hela handlar om vid minsta intresse för en annons.

Innan man tar en sådan kontakt bör man ha tänkt igenom vissa frågor och också ställa/ berätta om dessa:

– Vad är jätteviktigt för mig
– Vad är sådant som jag kan ge avkall på
– Vad förväntas av mig som hyresgäst
– Vad är den totala månadskostnaden och vad ingår i denna (foder, strö, utsläpp osv)
– Hur lång uppsägningstid har man

Dessa frågor bör man sedan komplettera med sådant som intresserar just mig som hästägare och det kan ju skilja sig åt från person till person.

Några exemel:

– Finns det ridhus? Storlek? Hur ofta harvas det? Hur många brukar rida där? Är det uppbokat några speciella tider/ dagar?

– Hur är uteridningsmöjligheterna?

– Hur ser tillgången på hagar ut? Storlek? Går hästarna tillsammans eller en och en? Vilka tider för utsläpp och intag gäller?

– Är det tillåtet att ha med hund och måste den i så fall vara kopplad?

– Får man röka på anläggningen?

– Ingår det skåp eller annat där man kan förvara sina hästsaker?

– Får man ha transporten uppställd på anläggningen?

osv osv…

Om man fått de svar man önskat är det dags att boka tid för ett personligt besök så att man med egna ögon får se det som det har berättats om.

Ett annat, egentligen bättre alternativ än att leta stallplats via nätet är om man känner någon som kan tipsa en om stallplats.

Även om vi människor kan tycka olika om det mesta i livet så är det ändå en liten fördel om man kan prata med någon som kan berätta lite grann om aktuellt stall även om man sedan själv får bilda sig den slutgiltiga uppfattningen.

Här kan det tex vara av intresse att veta om det sker stora in och utflyttningar i stallet vilket för mig är en liten varningsflagga.

Jag var tex och tittade på ett stall där typ 10 av 15 inackorderingar hade flyttat på mycket kort tid och det säger något tycker jag. Att så många lämnar ett stall är enligt min uppfattning inte bara en tillfällighet utan då ligger det annat bakom och hade man ringt på en sådan annons hade man troligen inte fått veta något av stallägaren gissar jag.

Oavsett om man hittar ett stall via annons eller på rekommendation bör man, när man kommer dit för att titta ta reda på vilket ”klientel” som har sina hästar där.

Är det uteslutande hopp eller dressyryttare, ”skogsmullar”, tävlingsfanatiker, en salig blandning av allt möjligt eller vad?

För vissa spelar detta roll och för andra inte men min erfarenhet är att det till viss del ligger något i uttrycket ”lika barn leka bäst”. Inte för att alla behöver vara tränings-narkomaner tex men kommer man som ensam ”skogsmulle” kan man ibland känna sig lite utanför, sakna någon att rida ut med eller uppleva att man betalar för en del ”faciliteter” som man egentligen inte har behov av (ridhus, speciella kraftfoder osv).

Även som ensam dressyrsatsande ryttare kan det kännas tråkigt om hela stallet är fullt av promenadryttare, då har man ingen att diskutera och utbyta träningstips med och planera och åka på tävlingar med.

När man har besökt stall som man är intresserad av, jämfört dessa med varandra och förhoppningsvis hittat något som passar anser jag att det bästa är om man kan förhandla sig till en ”provmånad”, dvs att man står i stallet på prov denna tid.

Det finns vissa stall med upp till 3 månaders uppsägningstid och skulle man efter någon vecka märka att man inte trivs kan det bli rätt så kostsamt innan man kan flytta.

Att jag skriver om en provmånad beror på att det ju tyvärr är så att hur bra något än verkar ”på pappret” så kan verkligheten visa något helt annat och det kan man i vissa fall inte förutse hur noga man än har varit i sitt urval.

Utifrån andras erfarenhet har jag förstått att det inte är helt ovanligt att ”guld och gröna skogar” utlovas innan man kommit med hästen medan dessa skogar inte ens visar sig vara en liten skogsdunge när man väl är på plats.

Det kan också visa sig att man inte alls trivs med övriga inackorderingar eller att det när man kommit på plats börjar dyka upp oskrivna regler som man inte alls fått veta i förväg och som man inte heller kan förlika sig med.

Ett mycket intressant fenomen som jag har stött på (även i arbetslivet tyvärr) är människor med vad jag kallar ”den lynniga personligheten” och kan man som jag inte uthärda dessa människor kan man också se sig nödd att flytta.

Människor med ”den lynniga personligheten” kännetecknas av att man aldrig vet ”var man har dom”- ena dagen är de sprudlande pratsamma (kanske i kombination med att vara allmänt glada) medan de nästa dag är buttra, tysta och man går omkring med känslan av ”vad är det nu jag har gjort”.
Min erfarenhet har visat att det inte alls behöver vara något man själv har gjort (snarare tvärtom) för att detta surdegs-beteende ska uppvisas men det gör det inte desto mindre tråkigt och ibland rent av obehagligt tycker jag.

För många år sedan tränade jag frekvent på en anläggning där stallägaren hade denna personlighetstyp och det var verkligen inte roligt att aldrig veta vad man skulle mötas av, särskilt som man kom dit som ”gäst” och jag kan som ett annat exempel på fullt allvar berätta att jag en gång i tiden avstod från en mycket, mycket attraktiv stallplats just eftersom jag visste att även den stallägaren hade en lynnig personlighet.

Nå…detta var ett litet sidospår, man kan givetvis råka ut för även andra personligheter som man inte klickar med, man kan känna sig utfryst, påhoppad, rent av mobbad och allt möjligt annat och det är ju inte heller något som man kan veta i förväg.

Som ni förstår kan man i ett så här kort blogginlägg inte beskriva alla apsekter i ett stallsökande och inte råda kring allt men om jag ändå ska försöka mig på en sammanfattning så skulle det vara:

Försök att ta reda på så mycket som möjligt i förväg, gärna genom ”kontakter”, och försök också att vara så ärlig och tydlig med dina krav och förväntningar gentemot stallägaren redan innan du flyttar dit så är risken för obehagliga överraskningar som minst tror jag.

Så…det blev långt det här men jag hoppas att ni orkade läsa för nästa gång ska det handla om dig själv och hur du förhoppningsvis får en trivsam stallatmosfär som gör att du både vill och får stanna kvar som hyresgäst!

6 kommentarer Skriv kommentar

  1. MIMMIS EVIGA ÖGONBLICK

    Jo då jag orkade läsa, jättebra skrivet, har själv inte behovet då vi har egen mark till hästarna, jag tyckte det var intressant ur alla aspekter. Att ha egen mark är ju ett annat ansvar som man tar på sig, det skall vara parasitfritt, växelbetas, betesputsas osv.

    Så det du skrev fick mig att känna vilken tur jag har som slipper tjafset med eventuella människor man möjligt inte skulle trivas med MEN visst saknar jag stallkompisar även om det inte var just detta som du tog upp så blev det en tankeställare för mig.
    Tack.

    Svara
  2. Birgittas hästsida

    Jodå, det där med eget stall hade vi långa diskussioner om förra året minns jag.

    Även om det varit en dröm också hos mig i perioder finns det helt klart nackdelar med eget stall också.

    Du nämner ensamheten som absolut kan vara ett problem om man inte hittar bra inackorderingar som vill stå hos en.

    Att man är ensam med allt jobb, allt underhåll och alla kostnader är ett ännu större aber tycker jag.

    Idag tycker jag att jag har det bästa av två världar i ”mitt” stall.

    Jag sköter mig så pass mycket själv att det nästan känns som att ha eget men samtidigt är det inte jag utan stallägarna som står för all foderanskaffning, alla reparationer, in och utsläpp och fodringar dvs sådant som hade varit lite ”bökigt” om jag hade haft egen gård.

    Jag har insett att det jag vill ha (OM jag skulle ha eget) skulle kosta så mycket i tid, ansträngning och framför allt pengar (som jag inte har) att jag har det mycket bättre som inackorderad här.

    Svara
  3. MIMMIS EVIGA ÖGONBLICK

    Till saken hör att mina hästar går ute året om, vilket innebär att det inte är sååå mycket arbete med mockning (dålig rygg) osv. Naturligtvis kan man inte ha alla hästar på detta vis av en eller annan anledning men mig passar det ypperligt.
    Jag tävlar inte (inte än) och behöver ingen ridbana osv men har härliga vägar att köra på och grannen har paddock.

    Men visst är det kul att diskutera och fundera på hur man själv har det och varför. Vi har olika behov och prioriterar olika saker.
    Tack för en givande diskussion.
    Mimmis

    Svara
  4. Ella

    Hittade din blogg idag och jag måste säga att du skriver jätte bra inlägg på alla sätt och vis!
    Vi har för tillfället fullt upp med att hitta stallplatser åt våra två kusar och jag tyckte dina tips var väldigt lärorika och gav fler aktuella frågor att ställa till stallägarna! 🙂

    Tack! / Ella

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>