Tillbakablickar: Birgitta får en märklig hundgåva

Så här ser ett stackel ut!

Idag tänkte jag berätta om den gången jag fick ett stackel i present- en minst sagt märklig gåva fast ”tanken var god” får jag väl ändå säga.

Om ni aldrig har sett ett stackel är det inte så konstigt, det är verkligen inget som gemene hundägare använder tack och lov och jag har genom åren hört rykten om att dessa inte ens är tillåtna.

Jag vet inte exakt hur det är med den saken; de går att köpa på nätet i alla fall men det behöver förvisso inte betyda något.

Hur som helst, så här var det:

På den tiden jag hade min långhåriga schäfer Ketty, dvs för mer än 20 år sedan, kom min mamma tillbaka från en resa till Polen med en present åt mig.

Presenten visade sig vara just ett stackel och jag blev minst sagt förvånad.

Ketty var en ohyggligt snäll hund och enormt vek mot andra hundar. Jag kan som exempel berätta att vi på en promenad kort efter att jag fått henne (hon var då över 1 år gammal) mötte en pudel på vår vandring. Ketty råkade stå i en vattenpöl just när pudeln närmade sig och hon blev så förskräckt (?) att hon la sig rakt ner i vattnet!

Så otroligt försiktig var hon inte under resten av sin levnad men som sagt ohyggligt snäll på alla sätt och vis att ett stackel till henne var ungefär det sista man skulle behöva, särskilt då hon dessutom, precis som mina andra hundar alltid sprang lös och knappt visste hur ett koppel såg ut.

På min fråga till modern vad hon tyckte att jag skulle använda stacklet till svarade hon att detta skulle skydda Ketty mot dumma hundar!

Ehhh?!?!?!

Vid närmare utläggning framkom det att modern trodde att man hade stacklets piggar utåt(ungefär som nitarna på en punkares halsband) och att en eventuellt anfallande hund skulle ”backa” om den såg piggarna runt Kettys hals.

Ja, jag säger då det….

Historien tar inte slut där för då jag berättade om den ”lustiga” gåvan för några i stallet var det genast en tjej som hajade till och ville köpa stacklet av mig.

Jag ska i ärlighetens namn säga att jag inte hade några betänkligheter mot att ge henne stacklet trots att vi redan på den tiden trodde att det var förbjudet att använda det.

Tjejen hade en fullständigt vidrig hund som var stark som en björn (jag ska berätta mer om denna hund i ett kommande inlägg) och var det något som skulle kunna stoppa dess framfart så kanske det var ett stackel tänkte jag.

Tjejen fick stacklet och efter ett tag berättade hon att detta hade gått sönder?!?!?!

Hur hennes best till hund hade lyckats med detta konststycke kunde jag inte förstå tills hon berättade att hunden varit bunden vid ett träd iförd stacklet då den sett en katt komma förbi. Hunden hade ryckt så efter katten att stacklet gått i tusen bitar- själva hunden var dock lika oberörd som alltid!