Idag hade Archie gått i en av de större hagarna så i förhoppning att han rört sig mer än en meter i timmen avstod jag dagens promenad (det är såååå tråkigt att gå i mörker).
I stället ägnade jag en stund åt att frisera gossens vid det här laget rätt så vildvuxna kalufs, den tjocka manen behövde både tunnas ut och kapas av en bra bit.
Jag tillhör de regelvidriga som med berått mod kan sätta en SAX i manen även om jag alltså tunnar ut den för hand först.
Men tabut att inte klippa i manen har jag aldrig förstått eller anammat; spelar roll liksom?!?! Huvudsaken är väl att det blir bra, sedan HUR man gör det kan väl kvitta?
Imorgon väntar uppsutten skritt och jag kan knappt fatta att det då redan gått en vecka sedan veterinärbesöket. Jag som alltid tycker att tiden går sååå sakta när hästen vilar…..
Jag klipper alltid! =) Har man tunnhårig häst så har man…