Dagens bortskämda ryttare!

Ja, som ni själva ser så har ju ridhusets mått minskat dramatiskt av halmbalarna som står på ena kortsidan, eller hur? Fyyy så uselt av arrangören att ha fräckheten att ordna tävlingar under sådana bistra förhållanden….
Nu när man själv inte längre kan räknas som ”ungdom” får det väl anses legitimt att klaga på desamma, så som ”gubbar och kärringar” gjort i alla tider, och det gör jag också ibland, det vet ni.

Jag tycker att det finns för många ungdomar som är lata, bortskämda och väldigt dåliga på att uttrycka sig i både tal och skrift och det har jag tagit upp vid ett flertal tillfällen på bloggen.

Idag läste jag på en ungdomsblogg lite åsikter om den pay-and-jump som anordnades hos oss i Grevie i lördags och då slog mig samma sak igen; usch så kräsen dagens hästungdom är!

Nu vill jag direkt säga att jag inte hade det minsta med denna lilla hopptävling att göra mer än att jag står i samma stall och en av ”arrangörerna” (en gymnasie-elev) och att jag var åskådare i typ 10 minuter så det är inget ”surt-sa-räven”-inlägg utan bara en enkel reflektion över hur bortskämda vissa har blivit i dagens hästsverige och då ungdomar framför allt.

På bloggen kan man läsa kommentarer som ”underlaget var skit kasst” och ”ddom hade ett litet ridhus på 20*60 men där var fult med halmbalar i nästan halva ridhuset, så ridhuset blev 20*40.

Själv tänker jag tillbaka på hur det tex såg ut på min hemmaklubb för sisådär 25 år sedan eller mer…

Man ska då betänka att detta var en av de större klubbarna i Sverige med ett på den tiden nästan unikt ridhus (stort, isolerat mm).

När vi hade ”stora” tävlingar kom den tidens elit (en del fortfarande aktiva idag) och red fram på en ”utebana” som ibland mer såg ut som en gyttjebrottningsarena- på den tiden hade vi inte 2 ridhus utan använde en rastpaddock utanför stallet till framhoppning.

I denna lera och dynga flög hästarna över 130-hinder och högre utan att blinka och ryttarna höll inte på och ”pep” som dagens sönder-curlade kids utan koncentrerade sig på att RIDA– och det med den äran!

Att då höra/läsa om dessa snorungars kvidande över underlaget eller annat samtidigt som de knappt förmår att ta sig runt en 1-meters bana utan fel tycker jag ter sig både skrattretande och tankeväckande. För detta har jag hört många gånger så just blogginlägget ovan är på inget sätt unikt (och huruvida just DENNA skribent hoppar sina banor felfritt eller inte låter jag vara osagt).

Sedan menar jag givetvis inte att man ska acceptera hur usla tävlingsförhållanden som helst eller att det på något sätt var ”bättre förr” så som ”gamlingar” gärna vill låta påskina samtidigt som de berättar att DE minsann fick gå 15 milometer till skolan i snöstorm och utan skor men man borde kanske på vissa håll idag koncentrera sig på att träna och rida, även under icke-optimala förhållanden, i stället för att gnälla för minsta lilla fis?

Och vilka signaler ger man till de ungdomar som faktiskt inte är lata och bortskämda utan har tagit sig an ett sådant här projekt men som sedan får en massa gnäll och kritik som ”tack”?

5 kommentarer Skriv kommentar

  1. Lina

    Ponnyungarna kanske ska börja rida lite dressyr istället så dom lär sig svänga sina hästar – så blir det inga problem när ridhuset inte är stort som Glogen! 😀

    Svara
  2. MIMMIS EVIGA ÖGONBLICK

    Ja vad ska man säga, våra grannbarn då jag själv är ofrivilligt barnlös så har vi hela byns ungar i huset, De säger demma och domma vilket verkar ok i skolan vet inte om det är den nta nysvenskan, men jag rättar dem alltid och de svarar då snabbt de och dem mer kan jag inte göra.

    Till de sk ”bortskämda” barn som beklagar sig över ditt och datt, landar nog fortare än de inser i livet att de verkligheten kommer ifatt dem NÅGONSTANS och då smakar det illa. Det gåt inte att förklara för dem de måste uppleva
    Barn av vår tid som Nationalteatern sjöng…

    Svara
  3. Åsa

    ”Jag tycker att det finns för många ungdomar som är lata, bortskämda och väldigt dåliga på att uttrycka sig i både tal och skrift och det har jag tagit upp vid ett flertal tillfällen på bloggen.”

    Kan bara hålla med (som just haft ett stavningsinlägg på bloggen) att det finns för många sådana. Curlade? Inte fått lära sig att ta ansvar, utan att ”misslyckanden” (dvs allt flöt inte perfekt, vann och blev beundrad av alla) måste bortförklaras med yttre omständigheter. För är det inte det kan det ju betyda att det är hos *mig* som bristerna finns!

    Som väl är finns det bra ungdomar också. Med föräldrar som stöttat men inte skämt bort.

    Svara
  4. Birgittas hästsida

    En arbetskamrat nämnde det nyligen och jag vill minnas att en bloggkommentator också skrev något i den stilen; att psykiatrin idag är full av yngre människor som söker för sådant som ”förr” ansågs mer eller mindre ”normalt” eller sådant som kan hända alla- typ att man blir ledsen för att ens förhållande tar slut.

    Yngre människor verkar inte ”härdade” att klara motgångar lika lätt utan måste medicinera, skära sig i armarna och annat.

    Själv undrar jag hur mycket allt sådant här beror på det samhälle vi lever i, vad vi tolererar och vad det finns för resurser.

    Är man fattig och utan sjukförsäkring i något annat land kanske man ”bara” biter ihop och ”självläker” (för man har inget annat val) medan man i Sverige kan tillåtas att få all möjlig hjälp och otroliga ekonomiska resurser satsade på sig i åratal.

    Jag är inte alltid säker att det alltid är det bästa….

    Svara

Skriv en kommentar till Birgittas hästsida

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>