I morse valde jag att ha/ ta ”sovmorgon” till 05.20 så det blev ingen ridning förrän efter jobbet vilket jag lämnade lite tidigare för att just hinna motionera hästen.
När jag närmade mig stallet visade temperaturmätaren på bilen minus 9 grader så jag flög in i stallet, kastade på Archie sadel och kandar, släpade med mig läderridstövlarna upp till ridhuset, slet av mig termobyxorna väl där och sedan bar det iväg :).
Jag ville inte hinna bli nerkyld och samma procedur upprepades så fort mitt 45 minuter långa pass var avklarat- jag slängde mig av och slängde på jacka, byxor och termostövlar innan ni hade hunnit säga KYLA och den höll sig också mycket riktigt borta just pga dessa försiktighetsåtgärder.
Själva passet bestod av skolor i trav och galopp samt några byten som kändes riktigt bra och kandaret var det heller inga problem med tycker jag.
Väl i stallet överraskade Lina mig med hemmagjorda pepparkakor med glasyr (för vackra för att ätas kändes det som) och hemma väntade resterna av gårdagens björnbärspaj med vaniljsås.
Jag hittade ju ett riktigt björnbärs-Mecka i naturreservatet i Dalby i somras och plockade flera ton kändes det som och även om det då var lite segt med ihopsamlandet så var den goda måltiden idag värt det.
Jag har i många år hävdat att jag, om jag bara fick äta en enda rätt resten av mitt liv, hade valt äppelkaka med vaniljsås (går att äta morgon, middag och kväll) men bärpaj med samma sås kommer banne mig inte långt efter….
En liten reflektion…
Jag förstår att du ogärna rider utan dina ridstövlar men är det för att du inte vill eller inte kan, dvs tycker du att ridningen blir mycket sämre utan stövlarna? Mitt förslag är i så fall att ägna vintern till att rida i fotbeklädnader som är mindre stadiga än stövlarna (men de kan ju vara varmare) och lära kroppen att hålla ordning på sig. Det blir lite av en falsk stadagihet om den enbart kommer från stövlarna.
Prick:
Jag har svarat dig i ett separat inlägg :)!