Härom kvällen låg jag och tänkte på att jag skulle hoppa med Archie morgonen därpå och i detta sammanhanget började tankarna vandra tillbaka till bronsåldern (eller möjligen järnåldern), dvs på den tiden jag var någonstans mellan 20 och 30.
Heron, min underbara häst, hade av någon anledning en otrolig aversion mot att hoppa vattenmattor av alla de slag och även om denna hindertyp inte förekom i de lättare klasserna så dök (observera ordvitsen) de upp titt som tätt i takt med att hinderna blev högre.
Högt hinder som hästen dessutom helst av allt inte vill hoppa är som alla hoppryttare vet en dålig kombination och jag gjorde givetvis vad jag kunde för att försöka bota Herons motvilja mot det blåa på marken som han var så misstänksam mot.
Jag är 13 år äldre än min dåvarande hästskötare Petra (samma Petra som numera oftast ackompanjerar mig på mina Ullaredsresor) så när jag var 26 var Petra således 13 år gammal.
Vi kom oerhört väl överens och till mitt ”försvar” får jag säga att det var Petra som var ovanligt mogen för att vara 13- inte jag som var en urbarnslig 26-åring, i alla fall inte för det mesta :).
Vid ett tillfälle kom Petra på den eminenta idén att vi kunde träna Heron på att hoppa över ljusblåa sopsäckar- hennes föräldrar hade nämligen sådana till sin sophantering (de bodde i hus).
Sopsäckarna kunde man ju vika till ett så smalt vattenhinder som man önskade till skillnad från de vattenmattor som vi hade på ridskolan och som var ganska breda.
Så- på detta viset tränade vi! Över utlagda sopsäckar med bommar över. Vattenmatts-skräcken blev aldrig till fullo botad men vi tog oss över många mattor på tävling och fick fina framgångar under flera säsonger så en dum metod var det inte- och tänk så billig dessutom!
Jag ”måste” i sammanget förresten berätta om en långt mer korkad…hmmm…..”träning” som vi också fick för oss att göra vid ett tillfälle och här måste jag hävda (fast jag egentligen inte minns) att detta MÅSTE ha varit Petras idé för en mogen 26-åring skulle knappast komma på något så korkat som att vi skulle hoppträna Heron över….hmmmm….PETRA!
Petra skulle enligt plan lägga sig under ett lågt hinder som jag skulle hoppa över och varför detta skulle förverkligas kan jag inte förstå än idag.
Hur som helst gick det utmärkt. Petra är idag en välutbildad kvinna med bra arbete, man och barn så hon kan inte ha tagit någon skada av att varken bli hoppad över av en häst eller andra tokigheter som hon fick vara med om under sina mer aktiva hästår med undertecknad (fast dom håller vi tyst om, eller hur Petra:)).
Kan som avslutning också berätta att Archie hoppar vattenmattor i sömnen och det finns det också en förklaring till.
Eftersom både Heron och Décima inte tyckte om denna hindertyp (till Décimas motvilja bidrog med största sannolikhet att jag själv hade blivit så osäker efter åren med Heron) ville jag vänja Archie utan att påverka honom negativt och dessutom ge honom de bästa förutsättningarna att ta sig över- oavsett hur han kom på hindret.
Så han fick LÖSHOPPA vattenmattor redan som 3-åring och har som sagt aldrig tyckt att detta hinder är det minsta lilla konstigt. Ett tips till andra absolut!
Jag har ju alltid varit lite skeptisk till solfjädrar och trippelbarr. När jag hll till på Nääs så hände det att jag höll i löshoppningen där och eftersom jag alltid tittat på konstiga hinder själv… Så fick Romantique redan som 4-5 åring (jag var 19 – 20 då) löshoppa allt konstigt först… innan han gjorde det med matte på ryggen. På så vis såg jag själv att Romantique KAN och så var det ingen ursäkt.. utan bara att sitta upp och göra detsamma när tillfälle gavs.
Detta med att löshoppa hästarna på konstigheter, har äve praktiserats på rosea som oxå glatt hoppat ÖVER det mesta – även om sprången blir STORA och hon tittar. Förhoppningsvis kommer hon att ha med sig detta i sin nu kommande hoppkarriär med nya matte.
Winston har inte löshoppats ännu (av mig) men det kommer – var så säker.
Tycker att just löshoppning är en ypperlig form av hoppträning, för att visa hästar nya konstigheter och att övertyga nyfikna men lätt hariga mattar.. som ändå VILL hoppa till husbehov – då menar jag även uppsuttet 😉
Har dock inte provat att hoppa över något levande… om man inte räknar daggmaskarna.
mvh
Cia
Cia:
Jag håller fullständig med dig. Löshoppning är jättebra- vare sig man ”bara” vill vänja hästen vid ”tittiga” hinder eller man är för rädd för att hoppa hästen uppsuttet över huvud taget.