Nu är det slutjoggat (tror jag)

Nu har jag efter väldigt moget övervägande beslutat mig för att sluta med de alltid hatade och aldrig efterlängtade mil-löpningarna i Skrylle.

Jag tycker verkligen att jag har gett detta projekt en ärlig chans i nästan ett års tid men jag kan bara inte känna annat än motstånd och tvång varje gång det är dags att bege sig ut i löparspåret.

Det är tråkigt och jobbigt helt enkelt och nu har jag bestämt mig för att sluta att plåga mig både mentalt och fysiskt.

Om ni kommer ihåg så började jag ju med denna motionsform för att öka min kondition när Archie hade en riktig seg-dipp förra hösten och då för att lättare orka rida honom.

Nu är denna seghet borta sedan länge och även om det är roligt att ha kondis nog att springa en mil så får jag inse: det är inte för mig!

Livet är för kort och innehåller ÄNDÅ för många måsten för att jag frivilligt ska lägga mer tid på något som jag ogillar så pass mycket och både Soya och jag får ju motion även utan detta springande.

Vi går ju nu dessutom mot tristare tider och att jag ska uthärda en vinter till pulsande i snö bara för att ha löpningen avklarad- tack men nej tack!

En kommentar

  1. Anna Ambuhm

    Låter klokt i mina öron. Det är ju inte så att du inte rör på dig.. 🙂

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>