Funderandes över gårdagens inlägg om ”high-lights i hästlivet” kom jag att tänka på precis raka motsatsen skulle man kanske kunna säga- den gång jag tycker att jag gjorde bort mig som mest i hästsammanhang.
Nu har jag förvisso gjort bort mig många gånger genom åren, sagt klumpiga saker, gjort ännu dummare ting osv men den händelse jag tänker på får mig alltid att rysa inombord och jag skäms verkligen än idag.
Händelsen utspelade sig när Archie precis hade börjat tävlat LA, jag tror att det var hans 2: eller 3:e start på denna nivå (han var 5 år gammal).
Jag minns inte alls VARFÖR men jag var otroligt missnöjd efter vår ritt inne på banan och var för en gångs skull riktigt rasande när jag hoppade av hästen.
Jag som för många år sedan slutade att tappa fattningen på ett så omoget vis SLET in Archie i transporten och när han inte genast ville skena in i densamma så ryckte jag tag i honom rejält och sa också några väl valda ord.
Nu vet jag inte hur många som bevittnade detta raseriutbrott (förhoppningsvis inte så många för detta var dagens sista klass och jag red typ sist) men det är ju ändå ett helt oacceptabelt beteende.
Fortfarande arg som en furie gick jag bort till sekretariatet för att ta min kritik innan jag kunde åka hem bara för att konstatera att jag hade VUNNIT klassen?!?!?!
Jag fattade ingenting, domaren var mycket positiv i sin kritik och det var bara att svälja ilskan och gå ut på prisutdelningen.
Jag kände mig sååå dum och tänkte att de som eventuellt hade sett mitt utbrott tidigare måste ha tänkt att jag antingen var världens diva eller idiot (eller båda delarna).
Stå och slita och dra i en häst som precis har vunnit sin klass….gapa och skrika…nä…usch…
Har ni några pinsamma minnen ni vill/vågar dela med er av?
Hahaha..usch o fy så pinsamt!