Månadsarkiv: november 2011

Söndag- vinande vind!

Jag antar att jag inte behöver berätta för er att det har blåst idag- det har det väl gjort i hela Sverige gissar jag?

Tack och lov gick det att släppa ut hästarna i morse- det var uppehåll och inte fullt så ”windy” som det blev efter lunch.

Då hade det också regnat i omgångar om när det började blåsa upp mer rejält fann vi för gott att ta in hästarna någon timme innan deras egentliga intagstid- hellre det är att riskera olyckor med hästar som var både dyngsura och lite uppeldade av allt blåsande.

Idag var det jag som hade lovat att ta hand om både utsläpp och intag i stora stallet vilket innebar att 15-talet hästar stod på min lott- bra motion vill jag lova.

Mer motion blev det i Dalby där Soya och jag mötte upp Åsa, Gandy och Trillik och efter 1,5 timme i delvis regn, blåst och vandring i lite kuperad terräng var vi mer än nöjda.

Dagen har verkligen varit späckad; jag har även jobbat hos NN några timmar och som avslutning blev det tömkörning av Kreon i ridhuset.

Ursprungsplanen var att rida ut men det var innan detta hemska väder kom över oss- inte ens jag är så dumdristig att jag ger mig ut i så kraftig blåst.

I ridhuset var det strömavbrott liksom i stallet och intilliggande hus men turligt nog tittade solen fram mitt i alltihopa och det gick faktiskt att se hur bra som helst utan belysning (klockan var bara tre).

Idag fortsatte jag att träna på halvhalter i trav samt provade också att minska volterna i galopp tills de var kanske 5-6 meter i diameter. Gjorde också några ryggningar på töm- gick jättefint.

Nu är jag faktiskt ganska trött i kroppen- det tar på krafterna att hålla igång i mer än 10 timmar i sträck. Vem sa att söndagen är en vilodag :)?

Lördag- mini-tränare

Även idag har det varit blåsigt men tydligen ska det värsta komma imorgon- hoppas INTE!

Jag kan inte med bästa vilja påstå att jag känner någon julstämning eller dylikt men idag åkte alla trettioelva adventsljusstakarna fram i alla fall. Om inte annat sprider de ett mysigt ljus så här i mörkret.

Vad gäller bristen på snö bockar jag av varje dag utan den med tacksamhet- förhoppningsvis lär den vänta på sig och inte mig emot!

Jag får väl sätta fasta broddar på Kreon nästa gång han ska skos (om 3 veckor) men det är också allt. Snösulor har jag aldrig trott på här i min del av landet men däremot har jag valt att inte sätta bakskor på Kreon förrän det eventuellt behövs till våren/sommaren, delvis för att hjälpa honom att gå OM det blir snö och is.

Idag blev det för ovanlighetens skull NN-träning på eftermiddagen och något som inte heller hör till vanligheten var att en fd elev/ anställd till henne red Kreon.

Detta har bara hänt en gång tidigare och anledningen till detta ryttarbyte är att jag kommer att ta hjälp av denna tjej en del framöver.

Förhoppningsvis kommer NN att kunna komma ner till Skåne och ha träningar då och då men eftersom denna tjej även ska börja arbeta på vår anläggning är min plan att ”utnyttja” henne som ett vakande öga framför allt på marken men även om jag tex skulle resa bort någon gång eller dylikt.

Denna tjej, som här på bloggen kommer att kallas Mini, är ju väl förtrogen med NN:s ridfilosofi och rider också Kreon bra, hon är mjuk men orädd- precis en sådan ryttare jag vill ha på hans rygg!

Det var hur som helst roligt att se Mini och Kreon idag- jag var väldigt nöjd med båda, så även NN :)))!

Må jag ångra dessa ord för evigt!

Härom dagen rensade jag bland gamla mail och hittade ett som jag fnissade gott åt.

Detta mail skickade jag till en god vän som också rider och det handlade om första gången jag såg Kreon riden.

Så här skriver jag:

Har precis kollat på 6-åringen. Trippig trav som bara den. Den tilltalade mig inte spontant. Helt rå. Inget speciellt utseende.

Som sagt; må jag ångra dessa ord om den numera dyrkade spindeln:)))!

Fredag- regn och vindtålig

När jag läste i tidningen i morse att man i stora delar av Sverige väntade mycket kraftig blåst suckade jag tungt- idag är liksom en av få dagar i veckan som jag har möjlighet att rida ut.

Väl i stallet kunde jag mycket riktigt konstatera att vinden hittat även till Staffanstorp och än om det inte var några orkanvindar att tala om så hann jag ändå börja gruva mig för eftermiddagens uteritt.

Soya var inte heller nöjd med vindarna- under vår timmeslånga promenad i Dalby satte hon sig ner flera gånger; hennes sätt att visa att vädret inte uppskattas, särskilt som dum-matte lät henne springa utan ett värmande täcke (det var + 8 grader).

Hemma passade jag på att vara lite flitig även om jag har lovat mig själv att inte BARA använda semesterdagarna till tråkiga ”måsten”- jag gjorde lunchlådor till nästa vecka (lax med ris och torsk med ris- ingen större variation med andra ord).

När det så blev dags att rida ut suckade jag inte bara över att blåsten inte hade avtagit- till råga på allt elände började det regna typ 2 minuter innan jag skulle ge mig av! Vad är oddsen för det?

”Ska du inte rida i ridhuset” sa en genomblöt stallkamrat som lyckats bli så våt bara av att hämta sin häst från hagen men ni känner ju mig: har jag bestämt något så har jag bestämt det!

Och som sagt; med så få dagar i veckan (3) som jag kan rida ut över huvud taget så ska det mycket till innan jag ändrar mina planer.

Med facit i hand var det ett klokt beslut- Kreon uthärdade både blåst och regn helt ok.

”Givetvis” (suck….) var jag tvungen att snurra honom några gånger men faktiskt inte riktigt lika många gånger som sist och inte en enda gång på hemvägen.

I övrigt gick han lika fint som vanligt, lätt på tygeln och med spetsade öron.

Inget ont som inte har något gott med sig- eftersom alla saker var genomblöta när vi nådde stallet var jag tvungen att både tvätta och smörja dom ordentligt och passade även på att olja in sådant som numera inte används- hacket och kandaret. Får väl se när det kan bli dags att prova dessa huvudlag- tror att jag får ha gossen ”snurrfri” först :).

Och ännu en ny kompis!

För ett tag sedan berättade jag om att vi har fått en otroligt söt liten kattbebis i stallet- ”GULLIS” tycker jag att han ska heta :).

Och för några dagar sedan dök ännu en nykomling upp- denna lilla svarta ludd-boll. Och nej…jag tycker inte att den ska heta ”Svartis” 🙂 (hur vanligt är DET….).

Även om ingen slår Gullis vad gäller ”söthets-faktor”….

…så är det ändå roligt att ha 2 stycken kattungar att njuta av.

Kreon talar ut!

Hej alla bloggläsare- Spiderboy här!

För ett tag sedan fick jag veta att inte nog med att Birgitta har en blogg- både Archie (träffade honom som hastigast för ett tag sedan, snygg som f…n men verkade inte riktigt ha fattat det här med GASEN…) och den där vesselliknande saken hon har (Soya, Mimmi, Pippi….blir inte klok på vad djuret egentligen heter….)har fått skriva inlägg, helt på egen hand och osencurerat dessutom.

Jag har redan berättat för er om hur det går till när jag äter (hoppas ni fick några listiga tips där) och idag tänkte jag berätta lite mer om mig själv och hur jag framlever mina dagar- det är ni SÄKERT mycket intresserade av!

Ja, som ni har begripit heter jag alltså egentligen Kreon fast Spiderboy låter mycket coolare (mig kallar Birgitta bland annat för MUPPIS- vad tusan DET kan betyda….hoppas det är något bra…) och jag är 6 år gammal.

Fram tills för några månader sedan kände jag inte ens Birgitta men DET har ändrat sig kan jag lova.

Nu träffas vi flera gånger om dagen, varje dag (kan bli lite tjatigt ibland om jag ska vara ärlig) och det känns som att mitt tidigare relativt kravlösa liv fick ett abrupt slut i och med denna bekantskap.

Nu är det ”Kreon gör si och Kreon gör så” i en aldrig sinande ström, jag får pyssla med sådant jag aldrig ens hört talas om förut (har hört ord som förvänd galopp, sluta…sluta med vad???, skänkelvikning och en massa annat) och det är tur att jag är så begåvad så att jag snabbt snappar upp vad den där människan på ryggen vill.

När vi först lärde känna varandra brukade jag faktiskt säga stopp och belägg ibland genom att sparka med mina ben men eftersom jag dels inte tjänade något på det och dels fick så mycket beröm när jag lät bli har jag slutat med det…temporärt i alla fall. Vi får väl se vad jag känner för framöver he he….den där Birgitta ska inte tro att hon bestämmer allt!

När vi rider ut har vi verkligen inte kommit överens om vem det är som bestämmer.

Jag tycker ju att det är den som ska GÅ som ska bestämma och inte den som sitter bekvämt på ryggen utan att röra en fena men Birgitta snackar något om att det är den som BETALAR som bestämmer.

Tja…jag hade gärna betalat men var ska jag få pengar ifrån liksom…har hört att jag mest KOSTAR pengar men det är ärligt talat inte mitt bekymmer. Det kostar att ligga på topp!

Annars ska jag faktiskt inte klaga.

Jag blir ompysslad som aldrig förr, äter gott och mycket, får nybäddat varje dag, har bra grannar och framför allt någon som hela tiden tjatar om hur DUUUUUKTIG jag är.

Det har jag så klart vetat lääääänge men ni vet hur det är: vissa saker kan man inte höra för många gånger, eller hur?

Nä..nu får det vara färdigpladdrat för idag- maten väntar och jag håller inte med om att den som väntar på något gott inte kan vänta för länge- jag vill äta NU!

Vi hörs säkert fler gånger- det här att skriva var riktigt kul och jag kommer nog att ha mycket att rapportera om även framöver.