De senaste torsdagarna har jag låtit Kreon löshoppa men eftersom vårt ridhus är något bottenfruset just nu och Kreon inte precis lösgalopperar samlat om man säger så samt även gillar att göra tvära inbromsningar så vågade jag faktiskt inte låta honom hoppa idag.
Dessutom känns det som att det var länge sedan jag red ett ”riktigt” dressyrpass på egen hand och tränade på mer än LB:1-linjerna typ så det var detta vi ägnade oss åt i morse.
Idag blev det en hel del slutor i trav samt galopp-linjer, dels så som de ser ut i LA:1-programmet och dels så som serpentinerna rids i MSV C-programmen.
Och tänk så mycket man behöver hålla koll på i dessa serpentiner!
I bästa fall har man en häst som mjukt bryter av från galopp till skritt, skrittar rakt, avspänt och taktmässigt några steg för att därefter ”falla in i ” en lika mjuk ny galopp.
I sämsta fall har man en häst som ramlar in på bogarna i avbrottet, som stannar till i stället för att skritta avspänt, som därefter gör några ålande skrittsteg och därefter fattar rätt eller fel galopp men ganska katapultartat.
Just nu befinner vi väl oss oftast någonstans mellan bästa och sämsta scenariot med lutning åt det bästa tack och lov- mycket handlar om hur avspänd jag lyckas rida Kreon och där tycker jag som sagt att jag märker en förbättring på det stora hela vilket jag så klart är jätteglad över.
Nu ska man ju inte ”ropa hej” men jag har ju haft funderingar på om Kreon skulle bli ännu mer full av egna idéer med ökad kondition, mer muskler, högre krav från min sida osv så det är ju bra att inte denna farhåga har besannats (än).
