Idag tyckte jag att Kreon kunde få ta det lugnt efter gårdagens bockningar :).
Kanske hade dom gett honom träningsvärk tänkte jag och lät honom därför enbart skritta på töm i det fina vädret.
Lite motion blev det för undertecknad och det är ju aldrig fel.
När vi kom tillbaka till stallet tog jag äntligen tag i Kreons något vildvuxna hår och återställde det till en frisyr som anstår en dressyrhäst :).
Var det inte denna häst vi beundrade här på bloggen för ett tag sen…?
http://www.hippson.se/hippson-tv/patrik-kittels-nasta-storhast.htm
Hej!Undrar angående sadelhandtag,har du ett riktigt eller ett egentillverkat?Provade att använda en gammal sporrem men det kändes inte helt stabilt att hålla i.Var får man annars tag i dem?Vad tror du annars om att använda martingal vid uteritt på unghäst,och använda martingalremmen istället för rem runt halsen?Tyckte att stiglädret jag använt som fegrem kändes farligt nära att bli avsnurrat när hästen ruskade på huvudet,i busighet.
Jo…just det! Härlig häst!
Lena:
Jag använder nederremmen till en Achen-nosgrimma.
Ska publicera kortet inom kort så får du se. Sitter som en smäck!
Jag tror att en skumrem kan funka också.
Jag fattar inte det där med handtag ALLS. (tyvärr). I de lägen hästen är snabb hinner man ändå inte ta tag i det. Och i de lägen man hinner ta tag så vill man ändå ha händerna fria för att kunna reglera och kontrollera det som händer (som då troligen är ngt oönskat eftersom man skulle ha behov av remmen :-). Nej, jag har hört så många säga att de är säkrare i sadeln med denna, men HUR ska man använda den?
ett delta till pelhamsbett fungerar bra. Tvingar ibland dottern att haka i lillfingrarna i den, när hon är för ivrig i ridningen, och vill ”joxa” för mycket med handen.
AnnH: Om jag har förstått Birgittas situation rätt skulle jag kunna tänka mig att handtaget används så här – B känner att Kreon blir istadig – hon tar tag i handtaget och kräver FRAMÅT(sporrar, spö, whatever som krävs, K är väl rätt så känslig, så det krävs nog inte så mycket). Eftersom han är känslig kan det tänkas att han bockar, drar iväg, något. Eftersom B inte känner sig bekväm i den situationen kan det vara bra att hålla i handtaget. I det läget är det dessutom fel att bromsa, även om det blir lite okontrollerat en stund. Kräver du kraftfullt att hästen ska framåt och inget annat kan du inte samtidigt bromsa.
Det kan också vara en trygghet bara att veta att det finns ett handtag… På unghästen har jag gärna halsrem, och när jag ska trava eller fatta galopp första gångerna håller jag med ena handen i halsremmen och tygeln. Förutom att det ger mig lite extra balans gör det att risken att jag rycker honom i munnen minskar ifall han drar iväg på ett oväntat sätt.
AnnH och Anna-Kajsa:
Jag förstår vad Ann menar med att man vid exempelvis ett hastigt sidohopp troligen inte skulle hinna grabba tag i en rem om man inte redan höll i den- inte jag i alla fall.
Däremot så känner jag en PSYKOLOGISK (om än måhända FALSK) säkerhet bara av vetskapen att det finns NÅGOT som KANSE kan hjälpa mig att inte ramla av vilket är det enda jag är rädd för när Kreon får sina idéer.
Och så som jag använt remmen hittills så kan den hjälpa; det är jag övertygad om.
Jag har ju som nämnts flera gånger en ”mormorshäst” som när den inte konstrar är extremt lättiden. Detta innebär att den LÄTT går att rida på en hand- den går i form ändå och lyder.
Har jag ridit utomhus och tex närmat mig något som jag har tänkt skulle KUNNA skrämma Kreon har jag i stället för att tex bryta av fortsatt att trava men valt att grabba tag i remmen med ena handen och rida på en hand. Vid ett eventuellt sidohopp tycker jag absolut att remmen hjälper en att dra sig tyngre ner i sadeln.