Fredag- ännu ett nytt ridhus på listan

Ja, som rubriken säger så har Kreon och jag besökt ännu ett nytt ridhus, denna gången på Bökebergs (www.bokeberg.com) anläggning.

Bilderna nedan kan inte tillnärmelsevis göra ridhuset rättvisa, det är ett av dom finaste jag ridit i. Måtten är gigantiska, 80 x 33 meter och estetiken går verkligen inte av för hackor.

Trots den främmande platsen och massor av solkatter var det mormorshästen Kreon jag satt på vilket gör mig ännu mer övertygad om att det är mer andra hästar än något annat som stressar honom.

Jag hade en sådan tur att en ”cowboy-ryttare” kom in och skulle rida när jag bara hade varit i ridhuset 1-2 minuter och jag förvarande honom på hur Kreon kan bli med tanke på att han planerade att träna lite slide-stops och dylikt :).

Men som sagt; hade min mormor levt hade hon lätt kunnat rida Kreon trots att hon aldrig suttit på en häst och detta ändrades inte trots att western-ekipaget lämnade oss efter en stund.

Då hade 2 halvblod hunnit komma in och Kreon brydde sig inte om dom heller utan gjorde de bästa övergångarna galopp-skritt-galopp över medellinjen, hur många gånger som helst.

Underlaget är nog mer anpassat efter westernridning tror jag- det var inte så djupt men ändå lite kompaktare än vad jag brukar rida på och detta bidrog nog till de fina övergångarna, Kreon liksom ”satte sig” bättre.

När jag hade ridit klart ville jag vänta på att de 2 halvbloden skulle gå ut för att provocera fram lite stress-träning hos Kreon och mycket riktigt tvärstannade han när de lämnade ridhuset och blev jättestel i kroppen. Kanske inbillade jag mig men jag tyckte att hans hjärta började bulta hårdare men jag lät honom stå blickstilla (hade jag i det läget krävt att han skulle gå tror jag han hade exploderat) och pratade lugnande med honom i kanske 1 minut och sedan kunde vi skritta vidare som om ingenting hade hänt.

Något gott för allt detta körande med sig- Kreon som var lätt att lasta innan har blivit ÄNNU lättare med detta moment nu och springer nästan in i transporten.

Huruvida träningen med att acceptera att andra hästar ”kommer och går” kommer att gå lika snabbt återstår att se men det tror jag tyvärr inte.

4 kommentarer Skriv kommentar

  1. Madeleine

    Du borde prova en pulsmätare, sådan som man använder i fälttävlan. Utmärkt kvitto om han är rädd eller inte.

    Svara
  2. Birgittas hästsida

    Hade jag känt någon som hade en pulsmätare så kunde jag kanske lånat en men det gör jag inte.

    Sedan är det som jag skrivit innan; rädd eller inte så vill jag försöka lösa problemet på samma sätt; med lugn och konsekvens.

    Även OM Kreon bara skulle vara fjantig (vilket jag inte tror) så vågar jag ändå inte ”gå på honom”- när han blir okontaktbar blir han också farlig.

    Svara
  3. Anonymous

    Kreon tycker säkert det är jätteintressant med nya platser och har därför bråttom in i transporten.
    En tidigare häst jag hade tyckte om att hoppa och att dressyr var pest. Vi red dressyr/hopp varannan gång. När vi hade ridit dressyr gången innan så segade hon lite när vi lastade, men hade vi hoppat gången innan så hade hon bråttom in i transporten…..ironiskt nog – för då var det ju dressyr på schemat igen, men det hade hon inte listat ut.

    Rie

    Svara
  4. Birgittas hästsida

    Ha ha…huruvida han tycker det är intressant eller inte låter jag vara osagt men tack och lov verkar i alla fall transporteringen inte bekomma honom.

    Archie hade en period då han helst ville slippa att åka till träningarna medan han flög in i transporten när han skulle därifrån.

    Eftersom han tidigare gått lätt in även hemma inbillar jag mig att han faktiskt ville slippa dessa träningar- under denna period gick han faktiskt alltid som sämst där (seeeegt).

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>