Att ordspråket ”det som göms i snö kommer upp i tö” stämmer utmärkt är en bara alltför trist sanning- det blir jag varse varje vår då jag tex tittar ut i trädgården.
Idag ägnade jag en tråkig men nödvändig stund där och krattan fick hålla mig sällskap.
En massa löv som hade blåst ihop i olika högar lite här och var och geggat ihop sig till en sörja blev bortforslade och nu ser det lite trevligare ut utomhus.
Fast att sätta ut trädgårdsmöblerna som jag läste på Facebook att flera planerade att göra till helgen tänker jag inte inte göra- så varmt är det inte än och jag har fått skrapa vindrutan flera morgnar denna veckan.
Men visst ÄR det vår, precis som rubriken säger och det är jättehärligt!
Vår utepaddock håller än så länge bra klass och jag hoppas att jag kan rida där mycket den närmaste tiden då jag tror att det är den bästa träningen jag kan ge Kreon på hemmaplan.
Har vi tur så kommer det och går lite hästar medan vi rider där, både i själva paddocken och på vägen utanför och det är ju det jag vill att Kreon ska vänja sig vid.
Idag träffade vi inte så många hästar men för att vara så här i början av vår träning så räcker det och Kreon blev lite olydig och ville plötsligt inte gå på vissa ställen som han precis hade passerat femtioelva gånger men det gick väldigt lätt att rida sig ur detta och jag tar en miljon gånger hellre sådana här känsloyttringar framför hans bockningar eller ”nej, jag förstår inte vad som menas med galoppskänkel”.
