Månadsarkiv: mars 2012

Skrivet

Torsdag- begynnande tillfrisknande?

Åhhh…. vilken bedrövelse det var att vakna till ett vitt Skåne och köra till stallet med mikro-snöflingor piskande mot rutan.

Men som så ofta i detta landskap kunde man vid lunchtid inte ens ana morgonens puder- allt hade smält bort och det var det nog ingen som sörjde.

Jag och Muppis kunde köra till vår ”nya” anläggning för ännu en omgång av främst mental träning, denna gången i det andra av de 2 ridhusen.

Dagens 30-minuters pass var veckans bästa och Kreon mindes direkt hur man fattar galopp- halleluja!

Som jag sa till Mini när jag kom tillbaka till stallet har dessa dagars träning om inte annat visat att Kreon lätt kan tas med för träning i andra ridhus.

Tyvärr har denna anläggnings ridhus varit väldigt tunnsådda på ryttare på de tider jag kommit och jag börjar undra om det är främmande hästar mer än miljöer som stressar Kreon?

Jag får börja rida senare för att även träna detta men är hitills mycket nöjd med utfallet av mina övningar med den galopp-glömske:).

Skrivet

Favorit i repris- roliga domarkommentarer

Minns att det fanns en sådan här tråd på Bukefalos för länge sedan och nu hittade jag en till. Här ett axplock av roliga domarkommentarer när folk tävlat dressyr:
1. En av mina absolut första starter här i USA tar priset gällande konstiga kommentarer. Jag fick en enda kommentar i hela protokollet: ”not the Olympics”. Jag har fortfarande inte kommit underfund med vad domaren menade med det.2. Jag var ute lite med min känsliga häst som blir mycket spänd och stressad vid nya platser.
Fick den här kommentaren:
Trevlig häst! För dagen ganska spänd, rid mkt lösgörande så kommer det bli en mkt fin häst med tiden!
Det är bara det att hästen är 22år!!

3. Den underbaraste jag hört kom från E Westin när en ponny reste sig i framridningen efter den inledande halten: ”Visar magen”.

4. Red ett helt ok program för några år sedan med en häst som inte har någon speciell gång. Men inga missar eller så. Fick mest 6 och 7. Nästan inga kommentarer i hela protokollet men i slutkommentaren: Vilken fantastisk svans!! skrivet med stora bokstäver. Vi skrattade rätt länge åt det, inte så mkt konstruktiv kritik där, fast pållen hade rätt fin svans men det kändes konstigt att det var det enda hon kunde kommentera.

5. När jag tävlade på det goa 80-talet så fick jag en sån här kommentar:
Snyggt ridet och bra vägar.
Hästen rörde sig mycket fint och han bländar mig.
Men nästa gång vill jag se hästen utan svansfläta och då får ni högre poäng.
öhhh jaha…på den tiden flätade man inbakad fläta vid svansroten.6. Piff och Puff var två shettisar som tävlade en dressyrklass på Ringsjöortens tävling i slutet på 70-talet. Deras ryttare, två små grabbar, hade sin håg mer till hoppning, men mamman tyckte nog att en dressyrklass också skulle vara nyttig.
När protokollet för den ena hästen kom ut till oss för kontrollräkning stod följande kommentar:
”Hästen bör ej beta under fria skritten!”

7. Stallägaren red en MSV klass, minns inte vilken och fick kommentarer som ”lata ben” och ”visa att du är flockledare”.

Skrivet

Birgitta 12 år planerar valpar!

Åhhhh…varför kan inte alltid Birgitta 12 år få bestämma och strunta i logik, logistik och vad sunda förnuftet (och MAKEN) säger?
 
I så fall hade 12-åringen låtit para sin hund med en av Åsas handhundar (Trillik) och så hade vi kunnat ta/ ha var sin hundvalp, jag en tik och Åsa en hane.
 
Detta hade ju då förutsatt att man kunde BESTÄMMA, dels hur många valpar man ville ha (2) och dels deras kön (tik och hane).
 
När Birgitta 12 år har diskuterat saken med Birgitta, 45 år har den sistnämnda glädjedödaren påstått att man aldrig kan veta varken antal eller kön och vad i hela fridens namn skulle hon ta sig till om hon plötsligt stod med tex 8 osålda tikar?
 
Visst…EN Soya (och hennes eventuella kopia) är så klart underbart men 6,7,8 stycken????? Nääää….
 
Och maken vägrar att befatta sig med mer än Soyis vilket jag i sak förstår- varför riskera merarbete och besvär när han har det så lätt och bekymmersfritt med sin älskling (Soya alltså…inte mig).
 
Så Birgitta 12 år får nog fortsätta att drömma och vara tacksam över den fantastiska hund hon faktiskt HAR och inte trakta efter något som nog i verklighetens ljus inte hade varit så lyckat. Sorry Åsa :))))!

Skrivet

Onsdag- vindskritt

Brrr…vad skulle jag göra utan min värmefilt?

Idag kommer den väl till pass; jag sitter helt stelfrusen invirad i den och skriver.

Jag har varit ute och skrittat och det blåste kallt i vinden så nu lär det ta sin tid innan jag tinar upp.

Hörde något om ”snö” på radion….måtte jag ha missuppfattat!

Skrivet

Dagens (avstånds)fråga

Idag funderar jag lite på det här med AVSTÅND- avstånd till TÄVLINGAR för att vara mer exakt.
 
Jag har ju många gånger berättat om hur lyckligt lottade jag anser att vi skåningar är- vi har ”massor” av tävlingsplatser inom en 5-7 mils radie.
 
Kör man så ”långt” i Norrland kommer man inte ens fram till närmaste korvkiosk om jag har förstått saken rätt:)))) (hur trötta är ni på DET skämtet norrlänningar???).
 
Så vad säger den samlade läsarkretsen?
 
Hur långt är ni beredda på att åka för att få tävla?
 
Själv upplever jag en smärtgräns någonstans vid 10 mil ungefär…visst kan jag vid ytterst sällsynta tillfällen åka längre men ibland händer det inte ens en gång om året.
 
Och som sagt; jag kan inte räkna de tävlingsplatser jag har att vraka bland ändå och framför allt så länge jag befinner mig på lätt-klass-stadiet och dessutom kan rida på både kort/ lång bana och lokalt och regionalt.
 
Så oftast handlar det om körningar på max 5 mil faktiskt- väldigt bra för alla parter.
 
Det går inte åt mycket bensin, man behöver inte sitta en evighet i bilen och hästen får kortare tävlingsdagar.

Skrivet

Tisdag- fortsatt minnesförlust

Dagens Kreon-umgänge var en kopia av gårdagens ; vi åkte åter iväg för att rida och det gick i princip exakt likadant som då.

De första galoppfattningarna ignorerades fullständigt och sedan gick Kreon helt utan protester.

Jag börjar misstänka att jag under en lång tid framöver kommer att få uppleva nya idéer från detta djur, sådant man FÖRHOPPNINGSVIS kommer att skratta åt i efterhand och säga ”kommer du ihåg när Kreon….”.

Så tänker jag om väggpressandet och sarg-sparkarna och så hoppas jag säga om de glömda galoppfattningarna.

Vad jag verkligen inte vill uppleva mer är småbockandet på de 2 senaste tävlingarna, då tar jag tusen gånger hellre en ”galopp-vägrare” any day:).

Eftersom jag tänker att dessa nya utflykter kanske frestar lite extra på Kreons psyke (utan att jag märker det dock) har jag valt att som motpol ”vila” honom fysiskt, dvs bara rida mer eller mindre rakt fram och inte göra några rörelser alls. Det är ju knappast så att de lättaste dressyrprogrammen fodrar något mer avancerat och jag höll mig också till ett kortare pass (30 minuter), precis som igår.

Skrivet

Månadens roligaste kommentar

På tal om ”inte alltid så genomtänkta kommentarer” så kan jag i efterhand skratta sååå åt en kommentar jag fick i lördags, på tävlingen med Kreon.

Jag sitter alltså och kämpar FÖRTVIVLAT med att få hästskrället i galopp, ser säkert ut som värsta nybörjaren medan Kreon travar omkring som den mest olyssnande tjur-ponnyn i världen varpå en person jag känner ropar glatt (OBS! Inte elakt eller skadeglatt) från läktaren:

”HUR KÄNNS DET”!?!?!

Frågan var säkert ställd i all välmening men hallå!!!!

Hur tror man att det känns när ens 7-åriga, vanligtvis lydiga och utbildade häst plötsligt beter sig som en ÅSNA?!?!

Ja…nu kan jag skratta hur mycket som helst åt denna malplacerade fråga men i lördags kunde jag lätt hålla mig för skratt :)))!

Skrivet

Tyst min mun så får du socker eller….

….. grodor som kan hoppa ur munnen om man inte håller den stängd!

Ni har säkert ibland hört folk säga ”orden bara flög ur mig” – ord som man INTE hade sagt om man hade fått tänka efter en stund och som man i efterhand ångrar.

Det var precis vad som hände mig för några veckor sedan och jag tyckte faktiskt att det (eller rättare sagt JAG) var ganska pinsamt.

Jag red Kreon i ridhuset, för ovanlighetens skull tillsammans med flera andra ekipage och han var redan när vi kom in i ridhuset ganska laddad vilket jag alltid tycker är obehagligt eftersom jag inte vet vad han kommer att hitta på i dessa situationer.

Ett äldre par stod på vår lilla läktare och pratade med en person som stod i själva manegen och någon av dom drog plötsligt i ett klädesplagg med karborre så att det ”uppstod ett ljud”- ljudet av när någon knäpper upp något som är fäst med kardborre helt enkelt.

Och detta lilla ljud fick Kreon att hoppa iväg som skjuten ur en kanon varpå jag skriker halvt hysteriskt något i stil med ”Ni måste vara TYSTA annars kommer jag att ramla av”.

Det var så klart min fåniga rädsla som fick orden att hoppa ut ur munnen och när jag hade lugnat mig lite började jag undra vad människorna egentligen tänkte?

Att en dressyrkärring inte ens klarar av sin häst om andra människor knäpper upp sin jacka?

Ja, det hade nog jag själv tänkt kanske.

Jag funderade faktiskt på att rida fram och be om ursäkt och förklara mitt lilla ”utbrott” men jag lät det vara och skämdes i min ensamhet i stället.

Och på tal om ord som bara kommer ur ens mun så kommer jag även att tänka på en kompis som, precis medan hon håller på att ramla av sin häst skriker ”MAMMA”.

Det lät jäkligt roligt kan jag säga för ryttaren var alltså inget barn utan VUXEN:)))!

Har er tunga också råkat slinta ibland?