Måndag- lite fysioterapi

I morse skakade jag tacksamt men liiite förundrat på huvudet åt min ibland knäppa häst :), medan han ojade sig sååå i ridhuset i förrgår ”bara” för att det stormade så fanns det inte ett SPÅR av detta idag.

När Mini kom efter en stund skötte han sig lika exemplariskt med henne, gjorde några mycket fina byten och därmed nöjde vi oss.

Eftermiddagen har ägnats åt en annan form av terapi- FYSIOTERAPI närmare bestämt.

Jag och Kreon fick besök av EC som även knådat på Archie vid något tillfälle och det var skönt att få honom genomgången och konstatera att det inte fanns några större skavanker på det lilla djuret. Ryggen var tex jättefin (vilket den INTE är på hästar som är istadiga pga smärta) men däremot fanns det lite spänningar i ”motorn” (baken) som EC bankade på med sin lilla klubba och sedan gav en stunds muskelimpulser med någon liten apparat (jag är så bra på att förklara…NOT).

Nu ska jag inte säga att jag trodde att Kreon var full av saker som behövde åtgärdas- jag har ju själv klämt och känt på honom många gånger men det är ändå skönt att få en utomståendes utlåtande och då någon som sysslar med detta- inte vilken tomte som helst.

Eftersom EC också har en Don Romantic- häst var det roligt att utbyta erfarenheter och man kan nog säga att vi båda nickade igenkännande många gånger åt våra begåvade men känsliga djur.

Avslutningsvis vill jag gärna göra ett förtydligande då detta är något som jag märkt många gånger men inte skulle rekommendera:

Jag upplever att det är relativt vanligt att hästägare som tycker att deras häst känns ”stapplig”, tygelhalt, har en hälta som värmer ur och dylikt FÖRST anlitar någon form av massör, kotknackare…ja ni vet I STÄLLET för att konsultera veterinär.

Visst är det INITIALT oftast billigare med en massör än en självrisk på kliniken men min erfarenhet är att 90 % av ovanstående hästägare ÄNDÅ senare måste uppsöka veterinär så det enda man uppnått är att man har betalat för något som inte hjälpt och att hästen haft onödigt ont onödigt länge.