Månadsarkiv: april 2012

Kärt barn har många namn eller begreppsförvirring

Jag har märkt att både när jag pratar med folk från olika delar av Sverige och tex läser annonser på Blocket så tycks man ha olika namn på ett och samma stråfoder:

Hösilage

Ensilage

Höensilage

Silage

Eller är inte detta samma sak för er?

I både nuvarande stallet och på ridskolan sa vi ENSILAGE om vårt stråfoder oavsett hur torrt/ blött det är/ var- allt som är plastinpackat är helt enkelt ensilage för oss. Vad säger ni?

Tisdag- tacksamt förutsägbart

Ja, det var det- tacksamt förutsägbart att kunna ägna morgonen åt exakt det jag ville- ett lite mer tekniskt dressyrpass i ridhuset utan störningar av diverse ”mupperier”.
 
Jag red skolor i trav och galopp och fick någon högersluta som kändes riktigt, riktigt fin, i vänsterslutorna är det fortfarande svårt att få till både böjning och tvärning samtidigt så mycket som egentligen krävs.
 
Öppnorna kändes bra liksom mina embryon till piruetter- än så länge går jag bara in på ganska stora volter med tagen bakdel och försöker minska volten lite och här gäller det att känna var gränserna går. Kräver jag för mycket vet jag sedan innan att det kan det bli ett avbrott till trav i bästa fall och hopp åt motsatt håll om det vill sig illa så man får smyga på kraven och vara väldigt lyhörd.
 
I dagsläget finns det heller ingen anledning att försöka rida ”riktiga” piruetter eller ens något åt det hållet- den svårighetsgraden får komma längre fram då jag ser tävlande på nivån där piruetter ingår väääääldigt långt fram i tiden. Sedan är det visst stärkande och bra om hästen KAN göra piruetter oavsett men som sagt, just nu får fokus ligga på andra saker.  
 
Pass som dagens är otroligt roliga tycker jag och jag hoppas att Kreon känner detsamma.
 
Jag klappar honom mycket, berömmer även med rösten och han känner rimligtvis av min glädje och att jag är lugn och avslappnad- allt det som jag också önskar åt det lilla djuret ALLTID.

Tips på miljöträning i Skåne

Min kära gamla hästskötare tipsar om hur man kan miljöträna sin häst uppsuttet:http://www2.idrottonline.se/Skanor-FalsterboRK-Ridsport/Nyheter/NyttfranSFRK/MiljotraningmedpolisfranPonnyAkuten/

 
Ett aber är att man måste vara medlem i klubben för att få delta, kostar 300:–.
 
Om ni undrar hur det kan gå till på en sådan här kurs kommer här 2 länkar:
 
 

Saker jag numera aldrig skulle göra

För ett tag sedan var jag ute och skrittade med en hästägare som berättade att hon ibland gjorde detta BARBACKA.
 
Detta fick mig att minnas sista gången jag red barbacka- världens mest korkade påfund med facit i hand.
 
För att göra en lång historia kort red jag ut sittandes barbacka på ett halkigt termotäcke och UTAN HJÄLM, dåvarande hästen (Décima)  hoppade till för något djur som prasslade i buskarna, jag ramlade av och slog baken och ryggen som bara den.
 
Sedan dess ägnar jag mig inte åt sådana självmordsförsök mer och det slog (ORDVITS) mig när jag tänkte efter lite närmare att det numera, som Kreon-ägare finns ganska många saker som jag aldrig skulle drömma om att göra NU som jag tidigare gjorde utan att ens reflektera över eller se det farliga/ olämpliga i:
 
1. Rida/ hoppa utan hjälm- kommentarer överflödiga.
 
2. Rida barbacka- se ovan.
 
3. Rida ut på ponny-hack- det får nog vänta ett tag känner jag, annars är det i sak jättebra att både kunna växla mellan olika bett och rida bettlöst för att vila hästens mun tycker jag.
 
4. Fodra med 4 kilo havre- nuvarande djur äter en handfull havre som krubbskrammel, mer behövs inte.
 
5. Rida med Soya i longeringslina- litar inte en sekund på att Kreon inte skulle sparka efter henne om hon trasslade in sig i linan, kom för nära hans fram eller bakben eller vad som helst.
 
6. Rida med Soya springande lös bredvid- se ovan. Tror dessutom att Kreon hade kunnat bli livrädd om hon plötsligt for iväg och swischade förbi honom och en spark från hans bakben hade kunnat bli slutet för min 14-kilosfjäder.
 
7. Rida utan föregående longering om Kreon har stått i mer än 2 dagar- lilla gossen hade tidigare sadeltvång och har visat fina bockserier innan jag köpte honom; inget jag vill uppleva.
 
8. Rida i en ny sadel utan föregående longering- se ovan.
 
9. Cykla med Kreon springandes bredvid- känns inte heller som något jag hade haft 100 %-ig kontroll över.
 
10. Rida med stjärnsporrar- känns som att delar min samling av sporrar kommer att få bli dammsamlare men det är jag bara glad över.

Mera måndag- väderotur

När turen kom till Kreons motion hade jag inte samma tur som när jag gick på långpromenad med Soya.

Det började regna 5 minuter efter att jag hade lett ut Muppe från stallet och Mini fick finna sig i att bli lite blöt under ridpasset.

Efter gårdagens träning är jag ännu mer stärkt i att försöka hjälpa Kreon från marken där han i alla fall lyssnar på mig.

Min tanke är att, precis som det redan alltid är, hålla mig nära när Mini rider och handgripligen ingripa OM vi märker att han börjar stressa upp sig för mycket (vilket han oftast förvarnar om genom att piska argt med svansen).

Med ”ingripa” menar jag att jag kanske får gå fram och leda dom en stund tills djuret slappnar av- jag tror det kan hjälpa.

Idag red Mini i den ibland stressframkallande paddocken och det blev några tvärstopp men inga försök till stegringar och jag behövde inte hjälpa till.

När Kreon hade fått gå i ca 30 minuter och gjort ett bra jobb valde vi att skritta den korta sträcka som jag filmade igår och som jag i dagsläget bedömer som ”värst” om man sitter på.

Jag kan lätt rida där om jag har sällskap av någon annan ryttare och oftast nästan lika lätt om någon (det går bra med en främling) går bredvid och det var så vi gjorde idag- jag gick några meter före och Mini red bakom.

Som förväntat gick det helt okomplicerat och även om det känns som ett steg bakåt får jag sluta att rida där ensam och göra så här i stället tills Kreon blir mer säker.

Måndag- vädertur

 
Kalkbrottet i Dalby är verkligen ett oupptäckt hundparadis. Så här såg det ut på parkeringen efter att jag hade ställt min bil där klockan 08.30 och så såg det även ut när jag skulle köra därifrån 1,5 timme senare.
 
Soya, Sture och Salli gick som vanligt i sina respektive världar och mös- det började inte regna förrän vi skulle köra hem så vi hade verkligen tur med vädret.
 
Nej flickor…några fotomodeller med dessa poser lär ni inte bli :)!