Månadsarkiv: juli 2012

Skrivet

Måndag- gräs men inte gräsligt

Eftersom jag kommer att vara upptagen under resten av dagen (mer om detta i separat inlägg i kväll) valde jag tidig uppstigning och ridning innan hagutsläpp.

Nu har det ju regnat rätt så rejält den senaste tiden, eller det har i alla fall kommit mycket regn under korta skurar, så jag ansåg gräsbanan som tillräckligt uppmjukad för att våga mig på ett dressyrpass där.

Det ÄR ju skillnad på grus och gräs, jag märke tydligt att Kreon travade på bättre i det nyharvade ridhuset i lördags vilket också bekräftades när jag fick se små filmsnuttar från träningen (dessa ska jag förresten visa er imorgon om ni är snälla tänkte jag :)).

Fokus idag låg på att jag, medan jag har det färskt i minne ha ha, skulle försöka skärpa mig ännu mer på en del punkter som NN påtalade i förra veckan:

* Inte köra över högerhanden åt vänster i vänster varv.

* Försöka att ha en ännu bättre/stadigare bålstabilitet.

* Avbryta en galoppombytesförberedelse om Kreon börjar svaja iväg.

* Kunna bibehålla förvänd galopp genom tydliga hjälper och inte få egen-gjorda byten från Kreon.

* Sitta mer i rörelseriktningen i slutorna.

En del av detta kommer ni att kunna se på filmerna att jag inte har 100 %-ig koll på, dels pga slarv och dels pga otillräcklig teknik än så länge.

Kreon skötte sig i alla fall fint och gjorde även en del piruettförberedande arbete utan att bli sur.

Jag tror att han kommer att ha mycket lätt för piruetterna om man bara leker fram träningen- galoppkvalitén är det inget fel på men kräver man för mycket samling eller inte rider ut tillräckligt snabbt när man fått rätt samling så kan man locka fram ett av Kreons sätt att protestera (hoppa iväg MOT hjälperna) vilket så klart är onödigt och dumt.

När passet var över förflyttade jag Kreon från ett gräs till ett annat så att säga- gräshagen väntade och Kreon verkade mer än nöjd med att förena sig med den.

Skrivet

Veckan som gått

Precis som den absoluta majoriteten av den arbetande befolkningen (gissar jag) njuter jag av min semester.Även om jag inte upplever några världsomspännande händelser eller har rest till någon avlägsen plats på jorden så uppskattar jag att kunna ta dagarna lite som de kommer även om jag också planerar in sådant som JAG vill.Jag vill aldrig bara slappa på min semester av flera olika anledningar.

Dels finns det saker som jag hellre tar itu med under ledigheter när jag slipper stressa och dels vill jag inte bli helt förslappad för att därefter få det jättejobbigt att ”komma igång” igen när semestern tagit slut vilket tex de som ”vänder på dygnet” får.

Jag ser även ledigheten som en möjlighet att tjäna någon extra krona- välbehövligt när man har häst, det kan nog alla hästägare intyga.

Denna veckan har jag kunnat bocka av flera punkter på ”nyttighetslistan”; jag har haft mitt släp inne för service och tvätt, jag har köpt en del reservdelar till min bil som ska lagas i nästa vecka, jag har varit på en bokad tid på vårdcentralen, färgat håret och röjt med lite allt möjligt hemma.

Jag har också arbetat i stallet lite, både avlönat och oavlönat och det ger ju även lite motion vilket inte är fel.

3 träningar för tränare har det blivit, nästan rekord 🙂 men det är bara roligt.

En ny tränare introducerades på anläggningen och kära NN lyckades finna tid för mig 2 gånger trots diverse engagemang under Falsterbo Horse show.

Falsterbo ja…dit kom jag inte iväg i år av olika anledningar vilket kanske kan tyckas besynnerligt eftersom det inte är mer än några mil dit.

Men dels har jag haft annat att göra, dels avskräcker inträde och alla avgifter lite och dels är jag som inbiten skåne-ryttare liiiite blasé på ”god ridning” och ”kändisryttare”.

Vill jag se de sistnämnda behöver jag inte köra många mil och titta på träningar och jag blir inte till mig i trasorna av att se Pernilla André, Rolf-Göran Bengtsson och compani- jag har till och med tävlat mot dom och många andra en gång i tiden.

För att återgå till träningarna med Kreon så kunde jag inte vara mer nöjd- han har levererat till 100 % får jag nog säga.

Jag har fått klok feedback som gör att jag kan arbeta vidare på egen hand- precis det som är meningen med träningar enligt mig.

Förutom allt dressyrande har det även blivit några uteritter och med dessa går det väl upp och ner vad gäller ”mupperier”, läs: ofrivilliga stopp som tar olika lång tid att bryta.

Veckans avslutande uteritt i skogen och med sällskap var dock totalt mupperi-fri och jag hoppas på många fler lika härliga turer i otroligt vacker och ridvänlig miljö.

Skrivet

Söndag- skogsmullar

Muppis gick så tryggt i baken på Back och hade ingen önskan att gå före eller bredvid.
Och bredvid denna jätte ser till och med Kreon, 170 cm ut som en ponny så det fanns mycket att gömma sig bakom :).

Idag har jag haft stalljour i stora stallet vilket inneburit flera vändor till anläggningen.

Mellan alla stallbestyr har jag också hunnit hjälpa en stallkamrat med mockning till hennes hästar och sist men inte minst ridit ut på en härlig skogstur tillsammans med nya stallkamraten Josefine.

Både Joesfines häst Back (11-årig valack e Briar) och Kreon är ju mycket ”lättkörda” så vi valde det långt trevligare skogsalternativet framför att kuska runt på grus och asfaltvägarna kring stallet.

Kreon skötte sig som han alltid gör med sällskap- BRA! Inga frågor huruvida vi ska stanna eller gå utan han både travade och galopperade hur snällt som helst i skydd av Back.

Vi kunde ha ridit hur länge som helst i skogen om vi hade velat (och HITTAT ha ha), nu ”nöjde” vi oss med att vara ute i 1 timme och 20 minuter och galoppera och trava långa härliga sträckor.

Skrivet

Otack är världens lön….

…sa nog nedanstående människa som jag läste om i Sydsvenskan igår:

”Det blev dramatiskt i Sollefteå igår sedan en man hittat en hund och kört med den till polisstationen.

När han var inne i polishuset började bilen rulla mot Ångermanälven.

Han sprang ut, slängde sig i vattnet och lyckades slå sönder bakrutan så att hunden kunde simma ut.

Han skadade handen när han räddade hunden och skrek att han inte orkade simma tillbaka.

Då hoppade en polis i vattnet och räddade honom.

Bilen sjönkt till botten rapporterar polisen på sin hemsida.”

Skrivet

Mera lördag- nightriding

Om Kreon kunde tala och vi hade haft en större publik än Josefin som redan gillar Kreon hade han nog kunnat säga något i stil med ovan.
Idag gjorde jag något som så vitt jag kan minnas aldrig har inträffat förut: jag red klockan 21.00!!!!

Och inte bara red utan TRÄNADE, för NN för att vara exakt.

Själv hade jag ju aldrig kommit på en sådan idé, dvs att rida på en tid som är nästan läggdags för kvällströtta Birgitta men eftersom detta var enda sättet att få till ytterligare en träning innan NN beger sig hemåt till Stockholm igen så provade jag gärna.

Och det gick faktiskt hur bra som helst att träna, varken Kreon eller jag somnade :), tvärtom.

Kreon var hur pigg som helst och skötte sig åter som den goda dressyrhäst han tydligen vill låta påskina för NN att han ALLTID är.

Själv tyckte jag som vanligt att det var såååå roligt att rida- det är verkligen hur synd som helst att NN flyttade :(.

Som vanligt visade vi upp skolor (den svåra slutan för höger skänkel har blivit mycket bättre), förvänd galopp, några byten varav en del blev lite väl ”tjo hej” och inte helt på hjälperna, lite piruettförberedande volter (här gäller det att inte kräva för mycket och hinna ”gå ur” innan Kreon tycker det blir för jobbigt och själv kastar sig utåt) och ökningar och minskningar i trav.

Kreons känslighet för mina hjälper märks ännu tydligare nu när han har lärt sig att byta galopp- nu måste jag verkligen markera att jag vill att han ska gå kvar i förvänd tex annars kan det bli ett byte medan han tidigare var otroligt stadig i just den förvända.

Att det blir lite oönskade byten då och då är dock inget konstigt utan snarare väldigt naturligt i detta skede av utbildningen så det är inget jag bryr mig om.

Det gäller ”bara” att i både bytesträningen, det piruettförberedande arbetet och allt som kan vara lite extra jobbigt att ”smeka lite medhårs” och inte pressa fram argt beteende utan hellre leka fram det man på sikt vill uppnå perfektion i- det poängterade NN noga och jag instämmer till fullo.

Dock har ju ”det arga” blivit mycket mindre/ bättre och det är skönt att utvecklingen gått i önskvärd riktning.

Förhoppningsvis får vi till en ny träning i augusti och tills dess har jag fått små hemläxor som att inte rasa ihop i min hållning när jag avslutar tex skolorna utmed långsidorna, att förbereda bytena och inte göra dom om Kreon inte är helt rak innan, att förlägga vikten ännu mer inåt i slutorna och att inte lägga över högerhanden till vänster.

Men sammanfattningsvis har de 2 träningarna för NN denna veckan verkligen gått superbra, varit jätteroliga och bekräftat att vi är på rätt väg och att det jobbet som Mini och jag har gjort hittills har varit rätt och bra. KUL!!!!

Skrivet

Bra och dålig ridsportbevakning

När jag läste detta inlägget: http://fridahallgren.se/2012/july/en-stor-hiss-och-en-annu-varre-diss.html slogs jag av hur olika ridsport behandlas i media.

Jag fick nämligen hem Ridsport i brevlådan för bara några dagar sedan och blev mäkta förvånad och lite besviken över exempelvis ett referat från de nationella tävlingarna i Umeå för någon vecka sedan där en god vän och tillika bloggläsare deltog.

Människan vann samtliga 3 starter (MSV C) med sin ena häst (!) och var placerad i alla tre starterna med den andra hästen som i sin INT-debut blev 2:a (och vann en S:t Georges) och detta tycker i alla fall jag, partisk eller ej, att man kunde uppmärksamma med i alla fall några rader.

Fanns faktiskt andra ryttare man också kunde ha skrivit om- om man nu ändå bemödat sig med att skicka dit en reporter men referatet var hur kort som helst.

Detta är ändå en ”riktig” ridsport-tidning så medan Frida Hallgren HISSAR Falu Kuriren måste jag i detta fallet DISSA Ridsport. BUUUUU!!!!!

Skrivet

Lördag- tur i skur

Idag har timmarna bara flugit förbi utan att det känns som att jag har gjort så mycket vettigt eller nyttigt men det kan man ju få unna sig på semsetern.

Ett långt stallbesök blev det dock i morse och då hjälpte jag till med att släppa ut alla hästar innan jag mockade och pysslade med mitt eget.

När det var dags att ta in hästarna åkte jag också ut för att hjälpa till och då kan man verkligen tala om att vi hade minuterna på vår sida.

Redan när jag hade tagit in de 2 första hästarna började det mullra och duggregna och 5 minuter efter att sista hästen var inne vräkte regnet ner.

Inte för att hästarna tar någon som helst skada av varmt sommarregn men själv avstår jag mer än gärna från att bli dyngsur in på bara kroppen och att gå i åska är inte heller något jag gör om jag verkligen inte måste.

Men nu står alla och mumsar på sin mat och jag ska förhoppningsvis bara få ta det lugnt innan kvällens ridpass- ridning en lördagkväll….det kan bara vara aktuellt hos en hästknäppis :)!

Skrivet

Gullis i finkan!

I morse noterade jag förvånat och även lite bekymrat att Gullis inte kom och mötte mig i stalldörren som han gör 99 dagar av 100 faktiskt.

Han har ju blivit äldre och är en hankatt så det vore inte helt förvånande om han börjar vandra runt i bygden men samtidigt så är han så otroligt social så jag kan bara hoppas att han inte vill lämna oss.

Först när jag skulle hem igen löstes mysteriet.

Av en ren slump råkade jag titta bort mot vår barack (en arbetsbod som vi har som sadelkammare) och vad får jag se bakom fönstrets galler om inte lille Gullis som liksom signalerar ”Hallåååå här är jag!!!!”

Någon har alltså råkat låsa in honom under gårdagen och även om det inte verkade ha gått någon nöd på själve Gullis så misstänker jag att vissa kan ha fått en ”impregnering”…harkel….som de kanske inte önskade på sina täcken och schabrak…

Själv har jag hyllan högst upp till mina saker som dessutom är så ihoppressade att det inte ens finns utRYMME för en liten RYMMARE :))) så jag är inte orolig för egen del.

Skrivet

Here today, gone tomorrow

Härom dagen röjde maken och en granne lite i vår trädgård och även om jag fick hålla med om att det var välbehövligt kan jag inte låta bli att bli liiite ledsen av tanken att det kan ta 100 år för ett träd att växa upp men en minut för en människa att hugga ner det.

Inte för att detta träd är 100 år gammalt men det var ett pytte-träd när vi flyttade in i huset för 9 år sedan och nu höll det nästan på att flytta in på uteplatsen.

Och en stund senare såg det ut så här…..