Om fördomar mot hästfolk

Idag funderar jag på de fördomar mot oss hästmänniskor som finns och om det ÄR fördomar eller snarare FAKTUM?

Om jag ska utgå från mig själv så upplever jag att många som inte själva har häst tror/ tycker att det här med hästar tar mycket tid och kostar minst lika mycket pengar.

Och så ÄR det ju för många hästägare, eller?

En hel del som inte själva sysslar med hästar har också respekt för dessa stora djur och inbillar sig att de är farligare än vad i alla fall jag anser att de är.

En annan fördom om hästfolk som jag har hört är att vi kan vara barnsliga (hästen är vad dockor är för små flickor) och enkelspåriga (vi tänker bara på hästar och kan inte prata om något annat).

Några anser också att man har skaffat hästen som ett barn-substitut och en del att ens intresse ska gå över när man har blivit mer vuxen.

Ja, vad säger ni läsare?

Har ni hört allt detta ovan och känner ni igen er? Tycker ni att det stämmer eller är det överdrivet eller rent av helt galet?

9 kommentarer Skriv kommentar

  1. Anna-Karin Eng

    Jag föddes hästgalen så det går inte att stå emot att ha häst. Jag diskuterar gärna andra saker i livet, lekte inte med dockor när jag var liten och har barn så för mig är det nog inget substitut. Fakta är däremot att jag gärna lägger en och annan fin slant på både skötsel och utrustning till hästen.

    Svara
  2. jeguo

    Även jag är född hästgalen, det kan inte botas.
    Har inget behov av att prata häst med de som inte vill /kan något om hästar. Om de själva inte frågar något föstås.
    HAr familj så hästarna kommer i sista hand, så lite har man ju ”offrat sig” …..
    Pengar? ja det går åt en del på hästeriet! det är väl vad som är sant?

    Svara
  3. Cristel

    Jag är definitivt hästgalen! Och hundgalen… Passar nog rätt bra in på ”pratar bara häst/hund” men det är jag nöjd med. Inga av mina djur är mina barn, men de är mitt ansvar och måste tas om hand noga. Annat kommer i andra hand faktiskt, jag är nog fördomen ändå:)

    Svara
  4. Åsa T

    Jag har vuxna barn, avskyr om någon säger att jag är ”mamma” till min häst eller hund.. Det är jag inte, däremot Matte fungerar bra. Jag lekte aldrig med docker som liten, bara med djur. Anser att hästen är mitt ansvar och tar väl hand om den utan att ”dadda”.. Jag pratar gärna häst och blir (inombords) störd när folk frågar om man verkligen blir svettig av att rida… Tvingar mina barn att se alla mina tävlingar på video. Jag har ju sett alla deras evenemnag genom måånga år.. 😉 Så lite fördomar kanske jag lever upp till..

    Svara
  5. rackemarie

    Men visst är man lite ”nördig” men faktiskt har jag andra intressen också. Böcker t ex, kan jag inte vara utan. Just nu är jag extra insnöad. letar ständig på Hästnet efter ny kamrat.

    Svara
  6. Petra

    Hmm, jag har nog också alltid varit hästtokig, har kort sen jag bara är något år och står och försöker klappa en STOR ardenner. Mamma red som ung så det har väl sin förklaring. 😉 Jag har både häst och barn, hästarna har aldrig varit mina barn. Att bara prata häst ligger inte för mej, det finns ju så mycket annat intressant i livet att prata om. Dyrt? Javisst, men som maken diplomatiskt säger, vi har ju iaf mindre utgifter nu, med två hästar istället för tre… 😉

    Svara
  7. Dressyrtant

    Jag lägger ofantliga mängder pengar på min häst, men resonerar som så: Vad ska jag annars lägga dem på om inte det jag tycker är roligast i världen? Mannen håller inte alltid med…
    Jag pratar häst med dem som är ”insatta” men i övigt gör jag det inte. Jag har en del andra intressen också, som fotboll, trädgår och böcker. Så nog kan jag tillföra lite i andras diskussioner också.
    Jag måste nog tillstå att jag är otroligt mammig med hästen. Han har blivit ett substitut för barn, tror jag. Jag få ångest av att åka iväg och ingen annan kan ta hand om honom lika bra som jag… Han är såååå speciell och komplicerad… Nåja, ni förstår säkert hur det ligger till.
    Men, jag är medveten om att detta inte är helt friskt… och jag jobbar på det. Jag lovar. Ibland…

    Svara
    • Birgitta

      Vilken tur att du skrev fotboll och trädgård- de 2 enda orden som övertygade mig om att det trots allt inte var jag själv som skrev kommentaren:)!

      Svara
  8. Serafim

    Föddes nog hästgalen. Men fick aldrig någon häst när jag var liten så när jag väl ”hade råd” så blev det häst. Är idag 39 och har varken barn eller familj. Tveksam till att hästen är ett substitut för barn för jag har aldrig velat ha barn. Jag blir uppriktigt både ledsen och arg på människor som inte alls förstår att det är en livsstil som åtminstonde får mig att stå med vardagen. Även om det faktiskt inte är kul att ha häst varje dag. Inte när det är kallt, regnar, blåser och man inte alls är på humör. Men när man väl är framme i stallet så glömmer man bort det jobbiga. Visst lägger jag en vansinnig massa pengar på hästen.. men jag tycker det är kul och har andra intressen. Fast inget är riktigt lika roligt. Jag kallar mig själv INTE mamma till min häst.. möjligtvis matte. Har aldrig lekt med dockor och är nog inte den superpyssliga typen..

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>