Ja, det är inte bara av ”barn och fulla” man kan får höra sanningen utan även av undertecknad.
Inte alltid så populärt givetvis och jag försöker att tänka mig för även om jag inte heller ljuger bara för att vara snäll.
Frågar någon efter min åsikt får personen vara beredd på att få den också- även om vi inte tycker likadant, sedan finns det så klart olika sätt att leverera ett budskap som mottagaren kanske inte vill höra (fast den påstod motsatsen ha ha).
Ljuger gör jag aldrig; om inte annat så av den enkla anledningen att min erfarenhet är att en lögn ALLTID kommer fram, kanske inte idag eller ens imorgon men absolut säkert nästa vecka, om några månader eller flera år. Och då blir det så pinsamt när folk ska försöka trassla sig ur konstigheter de sagt…
Jag har ibland varit ”brutalt ärlig” när alla andra stoppat huvudet i sanden och det kan som sagt uppfattas på olika vis.
Alla uppskattar inte en sanningssägare även om vissa tycker att det är bra att någon ANNAN säger det som fegisen själv inte vågar.
Ibland har mina ord först inte tagits så väl emot av den som fått dom slungade mot sig men det har faktiskt också hänt flera gånger att personen, när den väl har tänkt efter, har insett att jag sagt det jag sagt för att jag faktiskt BRYR MIG och inte vill vara falsk och snacka en massa skit som bara invaggar personen i falska förespeglingar och/ eller förhoppningar.
Eftersom jag själv är så pass ärlig tycker jag många andra är för tysta och oärliga, de tycker en massa men gömmer sig bakom antingen tystnad eller lögner och personligen skulle jag inte kunna må bra om jag hela tiden höll på med sådana spel.
Men var och en gör ju som den tycker känns bäst- jag står för det jag tycker, försöker att framföra mina åsikter så respektfullt som jag kan (men visst händer det att jag misslyckas…) och ljuger som sagt aldrig.
Ser inga konstigheter med ärligheten men om du är en sån som envisas med att säga sanningar hela tiden utan att nån bett om det så kanske du skulle vara lite jobbig att umgås med 😀
JAg håller med dig om att ärlighet varar längst. Sedan behövfer det inte betyda att man måste framföra sina åsikter och sanningar i alla lägen. Men om en person ber om min åsikt skulle jag vara ärlig, men sanninmgar kan sägas på olika sätt. Skulle någon (mot förmodan) be mig om en åsikt om sin häst eller sin ridning skulle jag nog försöka ta fram både positiva och negativa saker. Det finns alltid något snällt att säga, tror jag. Värsta sanningen (tror jag) var en tränare som jämförde mina barn med varandra så att de hörde det. Oåpedagogiskt så det skriker enligt min åsikt. Sådana ”sanningar” blir bara plumpa och hjälper ingen. Ser det som så att en sanning som är en hjälp kan vara bra, annars kan man väl helllre hålla tyst. men i grundenn föredrar jag folk som vågar vara ärliga ”in my face” framför sådana som är trevliga och inställsamma men som sedan snackar skit bakom ryggen.
Mycket bra sammanfattat tycker jag!
Ser att det blev många skrivfel i min kommentar, men herregud, kommentarsrutan är pytteliten, och inte orkade jag rulla tillbaka och titta heller. Ber om ursäkt;)
Ja det var verkligen bra sammanfattat! Precis som du skriver så kan det ju även vara så att den enes sanning kanske inte är den andres och blir jag inte tillbedd att yttra mig säger jag heller ingenting 🙂