Månadsarkiv: november 2012

Måndag- varför vila?

Idag tyckte JAG att det kunde vara bra för Kreon att vila sig lite efter allt dressyrande i förra veckan.

Kreon däremot verkade inte varken trött eller sugen på att vila sig- han såg lika pigg och busig ut när jag kom till stallet i eftermiddag.

Men- nu är det ju den som betalar som bestämmer så det fick bli en vilodag oavsett och jag får bara hoppas att Kreon inte ”tackar mig” genom någon rodeo-uppvisning imorgon.

Nu ska man aldrig säga aldrig men han har aldrig busat efter vilodagar så det ska nog inte vara några problem.

Livstecken från Archie igen

En fågel viskade i mitt öra att jag kunde kolla Archies senaste tävlingsresultat vilket jag så klart genast gjorde.

Den gode gossen var nyligen placerad i en ”riktig” tävling (lokal) med 65% i LB och bara en kort tid innan dess på en klubbtävling på 67 %.

Jag blir så glad när jag ser detta; folk har fortfarande fördomar mot lektionshästar men det tycks som om min svarta pojke trivs i sin nya roll.

I sanningens namn har NN också lite ”koll” på honom då hon sett honom vid något tillfälle sedan han såldes och enligt henne är allt OK.

Jag tycker fortfarande att det är en smått fantastisk historia hur en ridskola köpte honom OSEDD på NN:s rekommendationer och det hoppas jag att de aldrig ska ångra.

Veckan som gått

Denna veckan har det blivit en hel del dressyr för Kreons del men han har tagit det bra och gått väldigt fint hela tiden.

I måndags blev det bara ett mycket kort pass som kändes jättebra, i tisdags red jag för Christina och i onsdags fick Kreon träna i ett främmande ridhus med X vilket jag tror var en jättebra erfarenhet för lilla hästen.

I torsdags tog vi det väldigt lugnt och skrittade ut med Marielle och Landmann- skönt med en lugn häst som gör att även Kreon slappnar av.

I fredags var Kreon och jag hos X för lite lösgörande jobb inför lördagens tävling och den sistnämnda var en uppryckning från förra helgens tråkiga mupperier inne på banan.

Även denna tävling hade inslag av ”jag tänker inte göra ALLT du begär X utan att muppa mig” men jag inbillar mig att Kreon ändå håller på att falla till föga :).

Och X tar Kreon på helt rätt sätt; han gillar honom, tror på honom och blir varken förbannad eller förskräckt- precis det jag ville och hoppades på när vårt samarbete inleddes.

Veckan avslutades med att vi fick träffa NN som höll en träning för mig och Muppe och det var lika roligt som alltid att få bekräftat att mina tankar om Kreon delas av någon som är duktig och tror på honom- det betyder mycket.

I övrigt vidhåller jag att november är årets gräsligaste månad, när regnet vräker ner och det är nattsvart klockan fem på eftermiddagen är det lätt att hålla sig för skratt.

Min semesterdag på torsdagarna räddar veckan mycket, jag hinner se mina djur i dagsljus och ägna mig lite extra åt dom vilket en en stor del av tanken med dessa lediga dagar.

Fler presentationer?

Eftersom jag är en nyfiken människa till naturen kan jag inte låta bli att undra vem tex Charlotte, G, Fanny, Dagge och Matilda H som brukar kommentera på bloggen är.

Så klart är det frivilligt att presentera sig men om ni känner för det får ni, och alla andra som känner för det så klart,  gärna maila över några ord som hamnar under fliken ”Mina läsare” där hittills 26 läsare presenterat sig.

Söndag- träning för NN och filmer

”Long time no see” skulle man kunna säga men idag fick Kreon och jag äntligen rida för NN igen- det har vi ju inte gjort sedan i juli.

Kreon kändes jättefin från första steget, inte det minsta trött eller stel efter gårdagen och han visade upp sig väl för en förtjust NN som instämde i att traven har förbättrats sedan sist.

Några små cirkuskonster (läs: avbrott till trav och galoppombyten där det skulle vara förvänd galopp) var ju Kreon tvungen att visa upp även för NN men det var ingen större dramatik.

NN tipsade mig om att då och då rida utan sporrar för att lära Kreon att man kan bli lite mer ”bonkad på” med skänklarna utan att det behöver bli så stor affär av det; när han är som mest upprörd går det ju över huvud taget inte att vidröra honom med benen utan att han piafferar på stället.

Jag rider ju numera med rullsporrar som fungerar bra till 90 % eftersom jag så sällan behöver använda dom men ibland blir ju tydligen mina skänklar ”för mycket” för den känslige och då är det inte fel att träna lite utan några som helst sporrar och kunna trycka till lite extra i stället så att Kreon vänjer sig vid detta.

Idag visade jag mest upp den vanliga och förvända galoppen samt lite skolor och fick input om att vi är fortsatt på rätt väg och ”bara” behöver träna på som vi gör.

Sedan måste jag bedrövat konstatera att det har gått troll i detta med mitt filmande av Kreon.

Ni har ju tidigare fått se så kallade ”filmsnuttar” som man kan tro att en 3-åring som leker med en kamera har åstadkommit och tyvärr….förbannelsen fortsätter.

Igår filmade jag hela X ritt på tävlingen och när jag skulle skicka den till några vänner inser jag att

1. filmen är lika suddig som om den var filmad under vatten

2. filmen var för stor för att skickas över mailen

När jag sedan la upp filmen på Youtube fast med förbehållet ”privat” så att bara de jag väljer kan se den- ja, då lyckas den vän jag ville skulle se filmen inte få upp den.

För att gardera mig inför dagens film-projekt bad jag NN att ”bara filma korta snuttar” vilket i stället fick till följd att det blev ca 15 sekvenser om vardera 2-15 sekunder :).

Ja, ni får ju själva se hur mycket man hinner ”se”; de 2 länkarna som jag så generöst förser er med var några av de längsta. Suck och dubbelsuck!

http://youtu.be/Io5cyHOMOLw

http://youtu.be/XI7tU54NFbw

Konstaterar förresten att det man alltid säger om människor som blir filmade/ fotograferade, dvs att kameran ”lägger på” några kilon tydligen gäller för hästar också.

Tycker Kreon ser riktigt maffig ut på filmerna och riktigt så ser han inte ut IRL.

Lite förtydligande om min ”galna” häst

Insåg när jag läste mitt eget inlägg om varför jag inte tävlar Kreon samt någons kommentar om att vi ridit på 48 % att man som nytillkommen läsare kanske tror att det är ett riktigt MONSTER jag äger.

Och visst; allting är relativt- i jämförelse med mina tidigare hästar har Kreon gjort saker som hans föregångare aldrig skulle drömma om att göra (stegra sig tex) men sett till ”tävlingshästar i dressyr i största allmänhet” så är han egentligen inte speciellt galen trots allt.

Jag har ridit på även 65-67 % och inte bara 48, Kreon har bara tävlat 11-12 gånger totalt i sitt liv och har 3 placeringar varav en i LA så allt är inte så uselt som det kanske kan låta.

Jag ser ofta hästar på tävling som ”bär sig åt” inne på banan- sedan VARFÖR de gör detta har jag oftast ingen aning om men det händer alltså och det är som sagt inte ovanligt.

Jag skrev i förra inlägget att Kreon har varit potentiellt farlig för andra ekipage på framridningarna men så tycker jag absolut inte att det är idag- tvärtom.

De som såg hästen i framridningsridhuset igår såg nog tvärtom en högst normal för att inte säga mycket LYDIG häst som inte gjorde annat än ”levererade”.

På tävlingsbanan fanns en del att önska men inte heller om detta tror jag att en kunnig dressyrmänniska hade tänkt ”men herregud…den hästen verkar ju helt sinnessjuk….varför tävlar man på en sån idiot”.

Domaren kommentar ”BUSIG HÄST” var faktiskt det enda jag inte höll med om i hennes bedömning/ poängsättning; JAG anser inte att Kreon är just busig även om det kanske ser så ut men som sagt; någon fullständig galning är han inte- om nu någon trodde det :).

Fråga från en läsare om mitt (icke)tävlande

Läsaren Fanny ställer följande fråga:

”Varför tävlar du inte din häst själv? Jag har undrat det ett tag. Jag förstår ju om någon annan kan göra det bättre, men varför inte själv utvecklas med din häst?”

Jaaa du Fanny….jag har FÖRSÖKT att tävla Kreon själv och det har inte gått speciellt bra- det är det korta svaret på din fråga.

Den längre varianten är att Kreon, den handfull gånger jag tävlat honom, har visat väldigt icke-önskvärda tendenser i större eller mindre omfattning i princip alla gånger, framför allt på framridningarna men även inne på banan.

En del av dessa tendenser eller ibland även uttalat beteende (försök till stegringar, bakutsparkande) har jag dels tyckt har varit otroligt obehagliga men framför allt FARLIGA, inte bara för egen del utan även för omgivningen.

Som du kanske förstår är andra ryttare inte det minsta roade av att rida sina hästar bredvid en häst som från ingenstans tex sparkar bakut, far iväg osv och själv vill jag heller definitivt inte vara orsak till att någon annan skadar sig pga mig/ min häst. Det KAN så klart hända ”vem som helst” om olyckan är framme men om man VET att man har en ”oberäknelig” och för andra potentiellt farlig häst tycker jag verkligen att man ska tänka sig både en och två gånger för innan man tar ut den på tävling. Jag hade själv verkligen inte velat möta sådana hästar på framridningen och blir väldigt illa till mods de gånger jag rider med ”otäcka” hästar- för det förekommer.

Hade jag varit yngre och inte så smart som jag ändå har lyckats bli med årens lopp så HADE jag fortsatt att tävla Kreon själv och förmodligen misslyckats kapitalt samt kanske även orsakat en eller flera olyckor på vägen (se ovan).

Om du läser att till och med X, en avsevärt skickligare och långt mer erfaren ryttare än jag har problem med hästen då den beter sig likartat med honom som med mig fast i en ”mildare form”- just eftersom han ÄR skickligare så förstår du kanske det kloka i mitt val.

Tro mig- jag vill INGET HELLRE än att tävla Kreon; han är köpt enkom för detta ändamål och det är min högsta önskan att detta kan uppfyllas snart (och helst redan igår) men att inbilla mig att vi ska ”utvecklas tillsammans” på tävlingsbanorna (så som du föreslår)  JUST NU vore vansinne.

Jag vet en hel del vuxna människor som inte är ett dugg intresserade av att tävla själv men finner nöje i att SE sin häst tävla. Det nöjet har jag också MEN jag skulle ÄNDÅ tusen gånger hellre sitta i sadeln själv om jag trodde att detta var det smartaste.

Hur otroligt trevlig och skicklig X än är (och det är han) så tillhör jag inte skaran som ser det som lite av en fjäder i hatten att en duktigare ryttare sitter på deras häst och liksom solar sig i glansen av detta och ”tar åt sig äran”.

För mig är detta varken ett självändamål eller för den delen en billig historia som jag gör ”bara för att jag kan” utan detta är en klok lösning som jag är extremt tacksam över att jag har kunnat ta till vara SÅ LÄNGE DET BEHÖVS.

Om Gud är god (sa ateisten) kommer jag att kunna tävla själv nästa år- jag ska i alla fall göra allt som står i min makt för att försöka få Kreon så skolad att jag bedömer att jag kan och vågar göra detta utan att riskera varken mig själv eller andra.