Månadsarkiv: november 2012

Rida med eliten?

Läste för någon månad sedan om en tjej (http://lolloliten.wordpress.com/) som åkte till Adelinde Cornelissen i Holland för att träna under några veckor.

Det lät otroligt roligt och givande och tjejen själv skrev något i stil med att hon lärde sig mer på en dag där än under hela sitt liv….typ…

Nu läser jag att ännu en bloggare (http://matildaholmstrom.se/) ska åka dit i en hel månad och jag blir onekligen nyfiken på upplägget.

Visst är båda tjejerna ovan duktiga men de tillhör ju knappast Sveriges elit vilket får mig att undra vad som krävs för att man ska kunna få ta del av sådana här möjligheter.

Tyvärr brukar ju ”folk” inte vara så pigga på att ”avslöja” några detaljer kring typ vad det kostar, vad som ingår, vem som ens får chansen till sådana här tränings-resor osv- jag gissar ju att det kostar en hel del.

Men annars är det väl en toppenbra win-win-situation om en mycket duktig tävlingsryttare och/ eller tränare ordnar denna form av träningsläger eller vad jag ska kalla det för mindre skickliga men ambitiösa ryttare.

Nu är det ju lite långt att åka till just Holland för min del men annars är jag verkligen inte främmande för att satsa även en större summa pengar för att förhoppningsvis utveckla både mig och hästen.

Vad säger ni läsare?

Är detta något som ni hade kunnat tänka er? Har ni kanske provat något liknande? Bra/ dåligt?

Onsdag- humörhöjare

Idag har Kreon och jag varit på ett litet äventyr 🙂 , X skulle rida och ville att vi skulle komma till ett av ridhusen på Flyinges hingstdepå för detta ändamål (han skulle ha en träning där efteråt).

Ett utmärkt tillfälle att träna Kreon i en främmande miljö med andra hästar och han skötte sig jättebra.

Visst blev han nervös- skulle mängden diarré i transporten och ridhuset indikera när han kommer att bajsa nästa gång hade jag gissat på….tja…om några dagar…men han gjorde inte en enda dumhet utan traskade villigt på under hela passet.

Som rubriken säger är det en riktig humörhöjare att titta på Kreon och prata med X; jag är ju inte översvämmad av andra dressyrryttare till vardags och att kunna diskutera med en likasinnad, som dessutom gillar min knäppgök är alltid trevligt.

Kreon var som sagt mycket duktig och även X fällde några kommentarer om honom (som jag inte publicerar för att inte verka föööör skrytig ha ha) som fick mig att nicka instämmande och stolt.

I dagsläget rider X inga rörelser utan jobbar med att finslipa grunderna (som exempelvis rakriktningen).

Tids nog kommer fokus att förflyttas men Kreon vet redan rent tekniskt hur det mesta ska göras så när grunden sitter ÄNNU bättre kommer det inte att vara några svårigheter att krumelura heller.

3 klockrena byten fick jag se i alla fall och så bra som dessa gjordes så bådar det gott för framtiden (bara han inte gör dom i de lätta klasserna han får gå ett tag till ha ha).

Tack!

Min hjälpryttare tackar mig för att han fick rida på fina Kreon!

Han tackar också alla läsare för deras uppskattning och lovar att försöka komma och hälsa på bloggen någon gång igen om ni vill?

Vågar den skrockfulla uppdatera er?

Har ni tänkt på hur det ibland kan vara så att medan något har pågått så har det stört er oerhört men när det plötsligt upphör så märker man det knappast?

Det har i alla fall hänt mig flera gånger och jag tänkte berätta om 2 av dessa saker som verkligen både stört och framför allt bekymrat mig.

Om jag ska börja med Kreons hosta så var detta något han ”led” av (fast han verkade verkligen inte lidande) redan när jag köpte honom.

Han hostade varje morgon vid fodring och om man red var det samma visa där; det kunde komma upp till…tja kanske 20 hostningar de första minuterna man red- sedan blev och förblev han tyst.

Red man efter säg….klockan 10 hostade Kreon ALDRIG.

För att göra en lång historia kort fick Kreon diagnosen ”lymfoid hyperplasi” en form av ”underutveckling” i halsen som Jonas Thornell trodde skulle växa bort; ”en dag märker du bara att hästen har slutat att hosta” och han gissade att detta skulle ske någon gång i sommar.

Veterinär Thornell fick rätt även om jag fick vänta lite längre än till sommaren men nu under hösten så har Kreon (permanent får jag hoppas) slutat att hosta och jag har inte hört en enda host på kanske 2 månader.

Tidigare kunde det vara uppehåll på kanske 1 dag här och där eller om Kreon fick Ventipulmin men detta medel har ju karens och kändes verkligen inte som någon permanent lösning.

Även om jag inte har känt att hostningarna har påverkat mitt träningsupplägg eller dylikt så har det ju inte känts så trevligt att ha en häst som hostar så pass mycket;  folk kan ju undra varför man rider på en hostande häst om de inte vet bättre men just denna åkomma påverkar inte en hästs prestationer på något vis (hörde att tex supertravaren Victory Tilly led av samma sak).

Hur som helst, det blev verkligen som veterinären sa- plötsligt en dag slog det mig att jag inte kunde minnas när Kreon hostade senast.

Och minns ni det kopiösa kliandet, både tidigt i våras och nu för kanske 1,5 månad sedan?

Det har också ”bara” upphört- försvann lika snabbt som det kom och jag kan bara gissa att det var pälssättningen som utlöste klådan.

Inte heller detta var det minsta kul, i våras rev Kreon hål på skinnet på några ställen och såg helt ”maläten” ut där- ni kan ju tänka er vad esteten Birgitta tyckte om DET?

Dessutom verkade Kreon klart störd av kliandet, han slängde sig mot allt som tog emot och gned sig med sådan intensitet att jag var rädd för att han skulle ta sönder både hagen, väggar i stallet och annat som vi är rädda om :).

Låt oss hoppas att både hostandet och kliandet är minnen blott säger den glada ägaren!

Tisdag- öronbedövande

Vad döljer sig bakom denna lilla mysse månne :)?

 

Notera den extremt ordvitsiga rubriken förresten!

Ja, bloggen är bra på många sätt, ett av dom är att jag har fått en väldig massa användbara tips genom åren.

Nu senast tipsades jag om att prova att rida med någon form av hörselskydd på Kreon i förhoppning att det ska mildra hans mupperier vid uteritter.

Jag bestämde mig för att prova direkt, dvs redan under dagens träning för Christina.

Kreon kan ibland under dessa träningar, eller när jag rider själv i ridhuset på eftermiddagarna för all del, bli lite hoppig om han hör att det går ekipage utanför ridhuset.

Jag tänkte därför prova om bomull i öronen kunde hjälpa även mot detta och konstruerade 2 bollar av nylonstrumpor fyllda med just bomull.

Eftersom Kreon snabbt skakade ur dessa ur öronen täcke jag dessa med en mössa och så var det problemet löst :).

Huruvida det var bomullen i öronen, någon placebo-effekt hos hans ryttare eller en tillfällighet låter jag vara osagt men Kreon gick jättefint hela passet och jag var väldigt nöjd med hur han kändes.

Vi fortsatte det rakriktande arbetet i galopp utmed långsidorna (tänka öppna, rätta framdelen efter bakdelen), gjorde skänkelvikningar och öppnor, tränade på vänd rätt upp i trav, volt till vänster , sedan rakt fram och därefter ny volt till höger och den partiska ägaren satt mest med ett leende på läpparna och njöt.

Jag bad Christina, som också är dressyrdomare att säga hur hon hade bedömt tex skänkelvikningarna och vissa tyckte hon var ”7-mässiga mot en 8”  och det kändes ju skönt att höra.

Förtydligande om samvetsfrågorna

Till dags datum har jag publicerat lite över 40 ”samvetsfrågor” som ni har fått ta ställning till och en kommentar från en fd stallkamrat fick mig att vilja göra detta förtydligande.

Så här skrev hon:

”Är det i ditt stall som alla dessa underliga saker händer? Läste något för ett tag sedan om ovänskap och fallfrukt”.

Så här är det:

De frågor jag ställt till er är IBLAND baserade på sådant som har hänt mig, kanske helt nyligen eller för 10-15 år sedan. Det kan också handla om sådant som har hänt ANDRA och som de har berättat för mig eller om sådant jag har läst om.

Ofta ändrar jag också om lite i ”storyn” för att det ska bli mer intressant eller inte gå att känna igen.

Vid några tillfällen har även mina läsare tipsat mig om olika frågor som man kan ta upp och detta är jag väldigt tacksam över så om ni har någon idé så bara släng fram den (eller maila mig).    

Dagens (samvets)fråga

Scenario:

Du och en vuxen stallkamrat börjar verbalt att bråka i stallet.

Efter en häftig ordväxling knuffar stallkamraten till dig, inte speciellt hårt men absolut medvetet och du tappar balansen och ramlar bakåt mot en vass krok som sedermera gör ett blåmärke i ryggen på dig. Du skriker till av smärta.

Stallkamraten ser vad som händer men gör eller säger ingenting utan vänder på klacken och går och kommenterar därefter inte händelsen vidare.

Det finns inga vittnen till det som hänt.

Vad gör du?

* Ingenting

* Försöker prata med stallkamraten och avkräva en ursäkt

* Pratar med stallägaren

* Gör en polisanmälan