I förra veckan tipsade jag om att man kunde PROVA att rida längre pass om man ofta upplever att man inte riktigt ”får till det” när man tex tränar dressyr och idag tänkte jag ge precis rakt motsatt råd- att man också kan prova att rida KORTARE pass.
Allt beror så klart på hur man redan gör och vad som fungerar och inte fungerar- rider man redan pass som allt som oftast känns väldigt bra finns det (väl?) ingen anledning att ändra på ett vinnande koncept så att säga.
Som jag skrev i förra veckan upplever jag ibland att vissa ryttare rider för korta pass och/ eller för sällan och därför inte riktigt hinner ”få in känslan”- långt ovanligare är att man rider för länge men jag har sett sådana exempel och själv också varit ute i denna farozon ibland.
Jag skriver farozon för jag anser absolut att man bör vara försiktig med hur länge man rider så att man inte tröttar ut hästen varken fysiskt eller psykiskt.
Jag tycker att man bör vara noga med att tex inte sitta och rida på för små volter för länge, öva travökningar för länge, kräva mer samling än vad hästen orkar för långa stunder osv.
Hoppar man är det precis samma sak- börjar hästen vägra och/ eller riva i slutet av ett pass ska man ta sig en funderare om man inte har tränar för länge och helt enkelt tröttat ut hästen.
Har man en häst som kärvar med flera olika dressyrmoment bör man kanske redan innan man börjar passet bestämma sig för att försöka ”få till” bara en sak per pass och inte flera- risken är annars att man håller på för länge, att hästen blir trött (och även man själv för den delen) och så blir det bara pannkaka i slutet i stället för att man avslutar på topp.
Har hästen väl börjat visa trötthetstecken är MIN erfarenhet att man sällan lyckas vända passet till att gå ännu bättre utan snarare blir det precis som jag skrev ovan- det går bara sämre och sämre ju längre tid man framhärdar.
Så; vet du med dig att du ofta rider tills både du och hästen är jättetrötta- försök att avsluta innan detta inträffar och se om du inte får en bättre känsla trots allt.
Jag kan väl tycka att det finns lite olika aspekter här. Om du vill bli en bra ryttare ska du rida mycket. Gärna många hästar varje dag, och med så mycket tränarhjälp som möjligt. Ridningen ska dessutom var fokuserad och medveten för att den ska plussa på den positiva erfarenhetsbanken. För att hästen ska utvecklas krävs lagom långa pass, där vad som är lagom avgörs av massor av faktorer. För att kunna läsa dessa faktorer och bedöma vad som är lagom behöver ryttaren ha den erfarenhet som den får genom mycket ridning på många hästar. För att få ett bra ekipage är det optimala alltså att ryttaren jobbar längre tid än hästen. Det är ju en svår ekvation får de flesta hobbyryttare, så där får man balansera för att hitta rätt väg.
Just nu rider jag ut en sväng och sen tar jag en liten dressyrstund på vår ridbana. Vi tränar på det som jag tänkt och faktiskt så har det funkat… så senaste veckan har jag bara ridit i ca 20 min på banan… Fast jag trimmar ju lite i skogen också faktiskt 🙂
Instämmer med Anna-Kajsa, för att bli bra kvävs både kvalitatativ och kvantitatativ ridning. Att rida olika hästar är väldigt utvecklande, och nästan ett måste för att utvecklas – alla hästar har något vi kan lära oss av. Att ha tillgång till bra tränare är nästan ett måste för att utvecklas på ett bra sätt. Något som ofta glöms bort är att träna sig själv till häst, dvs att bli longerad på inspänd häst där man kan fokusera på sig själv och sin sits – hur många tränar regelbundet på detta sätt? Ett bra komplement till ridningen är ju dessutom att träna på gym samt se till att man har bra kondition så att man verkligen orkar rida! Ibland tycker jag att det är ryttarna som behöver skrittpauser oftare än hästarna;-)
Det optimala är mkt svårt att åstadkomma, åtminstone för en hobbyryttare som ägnar sig åt hästeriet på fritiden. Själv försöker jag ständigt hitta bra lösningar som fungerar i vardagen med jobb och barn:-)
Nyckelordet är som jag ser det kvalité- den uppnås sällan av för korta pass (man hinner inte både komma dit och rida i den bra känslan tillräckligt länge) men lika farligt är det att rida för länge.
För RYTTAREN är det initialt kanske bra att sitta och nöta men om det upprepade gånger blir så att man går över hästens ”orka-med-tröskel” så finns risken att hästen framgent inte alls bjuder till lika villigt och går bättre bara för att man har utövat den nötande ridningen.
Bortsett från den psykiska aspekten så finns en nästan viktigare aspekt- man riskerar att ”rida itu” hästen, dvs skada den så att man därefter inte kan rida på den ALLS under en längre tid och då har man inte tjänat något på att nöta in en känsla som man sedan inte kan följa upp- i alla fall om man som hobbyrytare bara har sin enda häst att tillgå.
Nä, jag känner mig mer träffad av det där andra du skrev, att man rider för lite. Ella blir ju aldrig aldrig trött och jag borde utnyttja detta mer, träna sits och få in känslan.
Kan tycka att det är så olika vad man upplever är lagom. Ytterligheter är aldrig bra. Finns många som sitter varv efter varv och rider hur länge som helst utan paus medans andra rider alldeles för kort eller för lite för att ens hinna komma igång. Det tar ju ändå 20-30 min för en hästkropp att bli uppvärmd så man behöver ju rida lite längre än så för att få ut något. Det går inte att vila hästen i form man måste träna. Skräckexemplet var en ryttare som jag råkade höra på tävling säga att hon bara hann rida 20 min i veckan i samma veva undrade hon varför det gick dåligt på tävlingen….
Instämmer!