Dagens (samvets)fråga

Ibland läser jag om fullt friska travare som ägarna vill skänka bort eftersom de inte får hästarna sålda.

Hur tycker du att dessa personer BORDE lösa situationen:

* Ja, det är bättre att skänka bort än slakta denna typ av häst.

* Nej, slakt är bättre- annars riskerar hästen att hamna på en transport till Italien.

* Annan lösning om ägaren verkligen inte har råd att ha kvar hästen eller hittar någon köpare- vilken?

7 kommentarer Skriv kommentar

  1. Rie

    Man kan bara krasst konstaterat att det finns alldeles för många avdankade (varmblods)travare jämfört med vad det finns potensiella nästa ägare.
    Jag känner flera travhästägare som tidigare har försökt att omplacera hästar. Efter att någon inte har fått det så bra så väljer de nu att avliva hästarna.
    Vår granne försöker verkligen hitta nytt hem om hon bedömer att hästen har de fysiska och psykiska förutsättningarna för ridning (hon är fd tävlingsryttare), alternativt sällskapshäst hos pålitlig person, annars slaktas den.

    Jag kan inte annat än hålla med i hennes resonemang i och med att marknaden ständigt översvämmas av dessa hästar. Det finns helt enkelt inte avsättning för alla, speciellt i tider när det är svårt att sälja häst.
    Jag tror f ö inte risken att hästarna som säljs/avyttras häruppe ska hamna i Italien är så stor, det bär sig nog inte med kostnaden för transporten genom hela Sverige.

    Svara
  2. Mandas

    Vi har sålt en genom åren slutade iaf med han fick åka runt och sen slakt. Numera tar vi bort dem eller behåller ston till avel. Vi har ju ett sto som vi använt i avel. ( sugen på en till nu när den andra är 2 år och börjar visa fram hovarna ). Dock finns de många godhjärtade människor där ute!

    Svara
  3. Titti

    Svår fråga. Jag hade nog försökt hitta ett bra hem men om inte det hade gått hade jag nog hellre låtit slakta hästen än att inte veta hur den kommer att få det. Jag har min egen travarhistoria så jag vet att det kan sluta lyckligt, men den hästen hade nog tur i slutet av sitt liv. Ni kan läsa historien om Ingo i länken nedan.

    http://nafetiti.blogspot.se/2012/09/lite-mer-historia.html

    Svara
  4. Madeleine

    Det är fruktansvärt att ta livet av en frisk häst. Men hellre slakt än en osäker framtid.

    Svara
  5. Nina B

    Håller med ovanstående – döda hästar lider inte!

    Min stallägare är travtränare och försöker omplacera sina hästar som sällskap eller ridhästar när karriären är över. Hon säljer dock i princip ingen – lämnar bara ut dem på foder i närområdet, har ständig kontakt med fodervärdarna och gör ibland oanmälda besök om något känns misstänkt.

    Svara
    • Birgitta

      Din stallägares lösning är verkligen bra men förutsätter dels fortsatt engagemang, dels möjlighet att AGERA snabbt vid behov något som inte alla har.

      Svara
      • Nina B

        Visst är det så, jag missade att nämna att som amatörtränare äger hon(eller nära släkting) större delen i hästarna själv och de är hennes ögonstenar allihop…
        Tack vare släktgården, en enkel lösdrift och att hon inte har så många hästar samtidigt har hon ofta möjlighet att ta hem hästar ganska omgående om det krisar med någon.

        Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>