Insåg när jag funderade på det här med hästfärger att jag faktiskt har ägt hästar med alla de mest förekommande hästfärgerna.

Och om jag får vara Birgitta 12 år och ÖNSKA färg på min nästa häst så skulle jag vilja rangordna dom så här:

1. Svart (Archie)
2. Mörkbrun (Heron)
3. Brun (Kreon)
4. Fux (Décima och Menelli)
5. Skimmel (Flash)

Ska jag vara ärlig så vill jag HELST inte ha en fux och det ska otroligt mycket till för att jag skulle köpa en skimmel medan färgerna 1-3 egentligen är ganska likvärdiga.

Och ja, jag är fullt medveten om att att det inte är på färgen man rider men hur det än är så ÄR jag en estet och har alltid varit och vill gärna verkligen njuta när jag ska titta på något i kanske 10 år framöver.

Sedan tror jag visst att man både vänjer sig och till och med lär sig att tycka om något som man från början inte gillat men det är så jag känner idag.

Igår var det dags för en ny titt på saluhästar där jag sedan ett tag tillbaka särskilt hade liksom spetsat in mig på en av dom utifrån en film jag sett.

Säljaren hade i förväg aviserat att hästen av olika anledningar nog inte skulle passa mig men jag kände ändå att jag var ”tvungen att få den ur systemet” så att säga.

Ibland kan det ju vara så för mig i alla fall; att jag har fokus så inställt på en viss sak att jag inte bryr mig om något annat och det kan ju så klart visa sig vara hur galet som helst.

Keep an open mind Birgitta borde jag nog säga till mig själv 🙂 !

Nåväl, nu är detta djuret avbockat från min lista i alla fall.

En annan häst som jag initialt inte var intresserad av BLEV jag efter lite funderande trots allt sugen på att åka och kolla på men då var DEN säljaren redan nerringd av andra som inte varit lika senfärdiga som jag så det var redan bokat 5 (!!!) provridningar. Så det djuret lär bli sålt fortare än kvickt- det var vad säljaren trodde i alla fall och jag är benägen att instämma efter vårt samtal.

”Mister du en står dig tusen åter” får jag kanske tänka i detta fallet 🙂 .

Om bara några dagar drar Falsterbo Horse Show igång och jag funderar på hur mycket detta kan ligga mig i fatet?

Har hört viskas att det är inför Falsterbo man vill passa på att sälja sina hästar i tron (?) att det kommer en massa penningstarka ”Stockholmare” och andra långväga gäster.

Att betes-säsongen är i full gång kan också vara ett aber kanske?

Har man inte fått sålt har man kanske tröttnat och tar en paus medan hästen i princip inte kostar en något medan den äter gräs, tappar kondition och blir smällfet ha ha ha?

Den enda provridningen jag har inplanerad för stunden är på söndag, en resa på en knapp timme som jag också är lite ”uppeldad” kring. Flera av mina ”rådgivare” har gjort tummen upp i alla fall men även i detta fallet finns det flera tveksamheter (hästen storlek, 175 cm tex) som jag dock måste bedöma IRL så att säga.

Sedan väntar jag på en tid för provridning av en häst som 2 olika bloggläsare tipsat mig om oberoende av varandra och där en stallkamrat känner säljaren så åter igen rör jag mig i den lilla hästvärlden.

På tal om en samvetsfråga kring en jobbig stallkamrat som jag publicerade för några veckor sedan och de svar som kom in skulle jag vilja dela med mig av mina åsikter kring det här med att stå uppstallad hos andra, dvs att inte ha eget stall.

Det finns nog få ställen som kan vara en sådan grogrund för tyckande och tänkande som ett (större) stall- det säger mig både egen och andras erfarenhet på området.

För många hästägare är djuret deras egen lilla bebis och det finns lika många åsikter om hur detta jätte-barn ska skötas som det finns ”mammor” (mer sällan pappor enligt min erfarenhet- det där med att förmänskliga hästar är OFTARE en kvinnogrej).

Det är, tror jag,  för många otroligt lätt att dras in i diverse (skit)snack om hur andra gör, rider, sköter- jag har själv ramlat in i den fällan ibland.

Om man väljer att helt hålla sig utanför allt prat finns risken att man betraktas som lite udda, som en enstöring som inte bryr sig om andra och den andra ytterligheten är då de som har åsikter om ALLT och högt och ljudligt basunerar ut dessa- både ombedda och o-ombedda.

Sedan finns det så klart allt däremellan och i alla fall min strävan är att bry mig ”lagom” om mina stallkamrater.

Att, som jag tex har varit inne på i tidigare blogginlägg, aldrig fråga stallkamraterna om hur det gått på träningar/ tävlingar tycker jag själv är ganska osocialt och inte så främjande för ett bra stall-klimat men däremot försöker jag att inte o-ombedd börja diskutera sådant där jag vet eller anar att jag och den andra personen har helt olika åsikter om tex ridning, foder, hagvistelse och dylikt.

Ju mer man ”måste” ha kontakt med sina stallkamrater, framför allt i ett kollektivstall där man kanske ofta måste samarbeta kring foder, utsläpp och intag mm desto viktigare är det ju att man har en bra stämning och kommer överens- står man i ett stort inackorderingsstall där man bara behöver ta hand om sin egen häst behöver man kanske inte bry sig lika mycket om övriga uppstallade även om i alla fall jag föredrar när man kan umgås på ett otvunget och lättsamt sätt i stallet även om det kanske handlar om personer som man inte hade valt att umgås med privat.

Man måste också acceptera att människor är olika- en del är väldigt pratglada, andra blyga och reserverade. Vissa BRYR sig faktiskt inte speciellt mycket om andra utan att mena något illa med det medan andra lägger näsan i blöt kring det mesta. Någon tycker att det är ok att låna ut sina saker till höger och vänster- andra bli vansinniga om man så skulle råka flytta på deras grimma från en krok till en annan.

Det viktiga är väl att man försöker att klargöra sin ståndpunkt på ett juste sätt utan att kränka och såra andra- vill man tex inte att andra ska låna ens saker kan man säga det på ett bra sätt utan att genast fara ut i rabiata utbrott och tycker man tex att någon lägger näsan i blöt för mycket kan man också försöka att hantera detta på ett smidigt sätt om det går.

Gå in på denna hemsida:

http://www.segerheim.com/

och läs om den översta hästen som är till salu; Caprio.

Personligen tycker jag att presentationen är otroligt seriös (och besparar tilltänkt köpare en massa frågor) och hade jag haft 200.000 att spendera på en häst hade jag TVEKLÖST åkt och kollat på denna.

Det LÅTER som att den hade passat mig perfekt (suckade hon trånande och besviket……).

Är en insamling på Facebook en HELT GALEN idé *GARV*?!?!?!?

Eftersom jag träffade X igår kom jag ganska naturligt att tänka på alla de planer som jag främst för mig själv men även tillsammans med honom hade gjort upp i huvudet för Kreons del.

Jag är ganska skrockfull och brukar sällan berätta särskilt ingående (eller alls) om olika mål som jag sätter upp vad gäller ridningen även om jag givetvis har sådana, vem har inte det?

Nu när det är för sent så att säga kan jag berätta för de som är nyfikna hur jag tänkte:

Min plan från början var ju att X skulle tävla Kreon tills han blev mer ”tam” för MIG att tävla på- det var ju som ni vet därför jag köpte djuret- för att ha en tävlingskamrat som skulle gå MINST MSV B i framtiden.

Jag kände ju inte X innan vårt samarbete inleddes och visste bara att han hade ridit in Kreon en gång i tiden och att andra trodde att han skulle kunna hjälpa mig med min då tävlingsjobbiga häst.

Som de av er som har följt bloggen länge vet har jag varit otroligt nöjd med det samarbete som följde och jag kan faktiskt helt ärligt säga att Kreon och jag aldrig åkte ifrån ett träningspass hos X som jag kunde tycka hade gått dåligt- snarare tvärtom.

Jag var alltid ”nöjd, mycket nöjd eller supernöjd” 🙂 och tyckte det var väldigt roligt att med egna ögon se det som VI tillsammans tränade fram allt eftersom månaderna gick.

För jag tar givetvis åt mig en stor del av äran till att Kreon gick som han gick- det var ändå jag som red hästen minst 5 gånger i veckan och ”så klart” hade inte X kunnat få till så bra pass 40 minuter en gång i veckan om jag inte hade bidragit till kvalitetsförbättringen så att säga.

Och tävlingsmässigt gick det också mycket bra när X startade, han och Kreon fick så fort hästen inte höll på med sina mupperier (som ju också avtog) mycket bra procent och tog flera placeringar varav jag rankar segern i MSV C högst.

På en träningstävling och i första (och sista)  starten i MSV B blev det också höga procent (runt 70) och jag ansåg därefter att det högst troligt inte skulle bli några större svårigheter för X att etablera Kreon på denna nivå (jag hade då själv fortfarande svårt att få till bytena åt ena hållet bra).

I samband med detta pratade jag med X och sa till honom att han inte behövde tänka på att jag skulle ”ta” Kreon ifrån honom även om han skulle bli den snällaste hästen i världen att tävla- nu ville jag i stället att vi under hösten skulle försöka tävla parallellt, dvs båda två.

Min tanke var att X kunde tävla MSV B och kvala till MSV A medan jag skulle hålla mig till MSV C och för egen del försöka kvala till MSV B.

Målet blev att X skulle kunna tävla MSV A nästa år och FÖRSÖKA ta Kreon så högt det gick  vilket givetvis skulle gagna även mig- inte bara ridmässigt  utan givetvis också rent ekonomiskt så att säga då Kreons värde skulle öka ganska rejält om han visade att han kan tävla bra på MSV B/A-nivå.

Och faktiskt ville jag också dela denna ridglädje med någon annan- som jag skrev gav det MIG mycket tillfredsställelse att titta på när någon annan som var så förtjust i Kreon red honom.

Jag har alltid haft känslan av att X GENUINT tyckte om Kreon och delade mina åsikter och förhoppningar kring honom och eftersom andra ibland uttryckte sina tvivel så kändes det extra roligt att ha detta stöd och från någon som faktiskt både kunde hjälpa till så att säga och dessutom är en duktig ryttare.

Så ja…så tänkte jag och det är nog lätt att förstå att jag är sååå ledsen över att min plan inte blev något annat än just en plan och tyvärr inte verklighet.

Eftersom det jag själv annonserat ut nyligen på bloggen sålts i rekordfart undrar jag om det finns ett intresse för denna funktion?

Min tanke är att i så fall låta er annonsera ut x antal varor per annons som då skulle kosta…säg 20 kronor. Då får annonsen vara kvar tills ni säger ifrån att den ska tas bort.

Förutom ett eget blogginlägg per annons kan man också ha en flik högst upp (bland presentationerna)  där alla annonserna är samlade.

Jag vet att det finns en del ställen att annonsera på men ibland kanske man inte vågar handla på detta vis av folk man inte alls känner? Kanske känner man mer förtroende att köpa av någon som man tycker att man ”känner” via bloggen- bara en spekulation från min sida.

VAD TROR NI?