Nix, det blev ingen rosett idag tyvärr men jag är ändå lika nöjd med Zack som alltid- han är för mig i mångt en perfekt tävlingshäst som jag känner mig till 200 % trygg med.
Och det kan jag väl behöva efter knäpp-Kreon :)!
Hans beteende när jag tävlade honom var ju på många vis riktigt otäckt och potentiellt farligt medan jag på Zacks rygg aldrig har varit ens i närheten av att känna någon form av oro eller rent av rädsla.
Visst kan han titta till när han kommer in på en ny bana men han tittar EN gång, sedan tutar och kör han- precis som det ska vara tycker jag.
Idag blev det som jag nämnde i föregående inlägg inte mycket ridet på framridningen och för just Zacks del tror jag inte alls att han skulle gå bättre om jag red fram längre- tvärtom.
Galopperar jag för länge finns bara risken att han liksom ”eldar upp sig” (blir stark och vill dra iväg) och rider jag för länge rent allmänt händer inget mer än att han till slut blir trött och framtung.
Mitt mål med vårt tävlande är dessutom att vi båda ska ha KUL- jag har ALLTID önskat att mina hästar ska se tävlandet som något av en rolig ”avkoppling” eller i vart fall omväxling- inte ett tillfälle då man blir jättetrött och får arbeta med en massa svårigheter- det gör vi tillräckligt hemma.
Kan man få hästen att känna denna lätthet och att kraven inte är gigantiska tror jag att man har mycket bättre förutsättningar att få en häst som gör bra ifrån sig på tävlingsbanan- det är min övertygelse i alla fall.
Och kör man enligt detta koncept kan man tävla 40 tävlingar om året :), då blir tävlingen inget konstigt utan bara ett ganska lättsamt ”vardagligt inslag” som kräver mindre än när man tex tränar för tränare en gång i veckan.
Nu är ju så klart hästar olika och spänner sig olika mycket inför hela tävlingssituationen som sådan med både lastning, transportering, möte med andra hästar osv men som i tex Zacks fall ser jag inga som helst hinder för att göra honom till en ”tävlingsmaskin” i lätt klass :).
Dagens tävling innehöll förresten lite nya ”grepp” som jag tänkte berätta om i ett separat inlägg imorgon- hoppas att andra ridklubbar tar efter och låter sig inspireras.
Jag vet att du tyckte Kreon var en underbar häst att rida men om han var så på tävling, det är inget skoj.
Nu TROR jag ju att hans tävlingshumör hade blivit bättre över tid, det blev det i alla fall absolut med X i sadeln men så som han var på de sista tävlingarna med mig var han verkligen inte rolig på framridningarna.
Och han var ju till syvende och sist köpt just som TÄVLINGS-häst.
Men jag tycker ändå att det är synd att jag inte fick chansen att försöka ”omvända” honom på tävling men kanske var det lika bra?
Stensäter har så trevliga tävlingar. Allt är så proffsigt och riktigt bra priser.
Vad hände på tävlinar? Reste han sig?
Håller absolut med att det är väldigt uppskattat när arrangörerna hittar på lite extra o sätter guldkant på tävlingarna. Vet en gång då jag fick ett mail där jag kort skulle berätta lite om hästen som skulle starta, gärna en anekdot eller någon liten egenhet. Detta lästes upp innan start för de ryttare som skickat in. Trevligt.
De sista tävlingarna med mig sparkade han bakut helt hysteriskt- både jättehögt och mycket (mer än 20 ggr….) på framridningarna. Han backade dessutom in i saker (hinder, staket) och sparkade också itu ett staket på sista tävlingen. Väl inne på banan var han helt normal :).