Första arbetsveckan efter semestern gick precis lika snabbt som jag tycker att alla andra veckor också går- min teamkollega hade hållit ställningarna utmärkt under min frånvaro så det var inga större projekt som väntade på mig utan vi kunde arbeta på i princip som vanligt.
Jag minns en tid då jag arbetade med försörjningsstöd (i dagligt tal socialbidrag) och knappt ”vågade” ta sommarsemester av rädsla för vilka jättehögar med arbete som skulle vänta på mig när jag kom tillbaka. I efterhand är det inte klokt att jag kände så men så var det och jag är väldigt glad över att detta är ett minne blott.
Ännu en vecka utan egen häst- Gud give att det blir den sista på måååååånga år! I kväll får jag veta om min tilltänkta häst har gått igenom besiktningen och mycket mer finns väl inte att säga om detta just nu- den som lever får se…
Under den gångna veckan har jag fortsatt att rida på ”min” lille fuxpojke Zack, det blev dressyrpass både i torsdags och fredags och så en liten LB:3-klass på lördagen på det.
Soya hade ett EP-anfall i tisdags morse men är bortsett från detta samma underbara hund som alltid- anfallen påverkar henne (än så länge?) inte mer än i någon minut och innebär inte att vi måste begränsa henne på något vis vad gäller tex motionen.
Hon har ridit med Zack båda dagarna som jag har dressyrtränat honom- vi skrittade ut en runda efteråt och de går utmärkt ihop.
Vi har även varit i Dalby med maken båda helgdagarna och dessutom gått en ny runda i närheten av Staffanstorp som jag har upptäckt i onsdags och lördags.
Så den svarta flickan har det hur bra som helst och struntar nog i om mammi hittar en egen häst eller inte- själv kan jag ju inte säga detsamma. Håll tummarna i kväll!
Lycka till som f-n nu! Håller tummarna!