När det blev Vickes tur att bli riden idag tänkte jag att jag inte skulle vara sämre än att jag skulle prova mina egna träningstips på honom.
Sagt och gjort- det blev ett jättebra pass där jag ständigt påminde mig själv om ”lama ben”- dvs att bara låta benen hänga utan att klämma eller inverka annat än om Vicke tappade fart.
Nu sitter jag riktigt obehindrat även i traven (hemma i alla fall) och hoppas aldrig mer behöva återuppleva de första så skumpiga veckorna att jag ett tag tänkte med fasa ”tänk om jag måste sälja hästen för att jag inte kan sitta på honom”!
Det börjar förresten bli dags för omklippning av finingen- det är inte ovanligt med temperaturer på 12-15 grader på eftermiddagarna och han blir genomsvettig efter våra dressyrpass trots att jag absolut inte tycker att jag pressar honom över några som helst gränser. Men det är varmt helt enkelt.
After work!
