Hittade denna länk via Facebook och nickade igenkännande under hela läsningens gång- detta är ju ett ämne som jag själv har tagit upp några gånger under årens lopp på bloggen.
En del både köpare men även säljare har fullständigt orealistiska tankar om vad en viss häst ”ska” kosta FÖR ATT BLI SÅLD och det är också därför en del djur förblir osålda i många, många månader (ibland rent av ÅR!!!) medan en del häst-letare inte kan finna ”sin” häst eftersom ingenting ”duger” för den budget de satt upp.
Så som marknaden ser ut idag är jag väldigt tacksam att det ens FINNS folk som är…ursäkta mig….dumma nog att föda upp hästar för det verkar i de flesta fallen vara en ren förlustaffär, i alla fall om man inte råkar ha världens tur och få fram en väldigt attraktiv avkomma som man får sålt snabbt och lätt utan minsta föregående komplikation.
Annars säger det nog sig självt att en normalbegåvad 3-4 åring som är nätt och jämnt inriden och som uppfödaren säljer för runt 50-75.000:– (för mer än så vill få hobbyryttare betala för ett helt oprövat kort enligt min erfarenhet) inte betingar någon större vinst och då ska man också ha i beaktande den ”risk” som uppfödaren haft att leva med under dessa år.
Hästen kan ju skada sig varje dag, dra på sig diverse sjukdomar som kräver veterinärvärd, visa sig svårinriden eller ha någon olat som inte gör den så attraktiv när utbudet av hästar är så stort osv.
Köpare å sin sida måste kanske också fundera på vad som är REALISTISKT för dom att köpa och i vilket syfte man ska ha hästen.
Behöver man verkligen en superkänslig talang som har gått 130 om man själv knappt kan och vågar ta sig över ett enmeters-hinder på träning?
Ja, det kanske man behöver om man planerar att börja tävla högre klasser i sinom tid men även där måste man vara realist.
Jag har sett en hel del fina hästar bli ”förstörda” av oskickliga ryttare som liksom trott att bara för att man köper en häst som en gång har presterat bla bla bla så är det bara att hoppa upp och fortsätta.
NEJ, det är det verkligen inte enligt min erfarenhet och uppfattning.
Sedan har jag också sett hur en del finare försäljningsstall liksom ”rider på” sitt namn och säljer tämligen mediokra hästar för skyhöga priser- hästar som en privatperson inte ens hade fått häften betalt för vid en försäljning men där det finns köpare som liksom tjusas av det fina stallet och tror att ALLT som kommer därifrån måste borga för en viss kvalité och så vill jag bestämt påstå inte är fallet.
Så nej, även om jag håller med det mesta i länken ovan så vill jag inte gå så långt som att påstå att man alltid får det man betalar för men OFTAST är det så- precis som med mycket annat här i världen.
Oj…nu känner jag att jag skulle kunna sväva iväg hur långt som helst i detta ämne- det finns så många aspekter att belysa och där varken köpare eller säljare tänker ”rätt” enligt mig men jag stannar nog här och så kan ni fylla på med era tankar och idéer om ni önskar.
Såg på Plus u går kväll. Där de erbjöds folk köpa choklad. Många valde det dyrare alternativet (i tron att det var bättre för att det hade ett finst omslagspapper?) men när priset sänktes och man erbjöd ett gratis alternativ tog de flesta av gratis chokladen. HAr en kompis som har samma dilemma fast med sina ponnyer. De är verkligen kvalitetsuppfödda. Hon har till och med vänte lista på den ena- för att låna gratis. En familj som hade lånat ville slutmäta ponnyn för att kunna tävla till våren. När min vän svarade att kontraktet går ut 1/1 om ni vill slutmäta ponnyn får ni köpa den först lämnades ponnyn genast tillbaka. Familjen som varit så fundersamma över att ha en ponny så de varit tvugna att låna en åkte sedan och köpte en ponny för 75 000:- men ponnyn som kostade 25 000:- fick åka vidare till nästa låntagare som en bok från biblioteket. Häpp!
Jag är helt inne på att en vara är inte värd mer än vad kunden/kunderna vill betala för den. Marknaden styr. Tillgång och efterfrågan. Vill man inte som säljare köpa detta så tror jag att man ska lägga ner. Lägger inga som helst värderingar i vad som är ”rätt eller fel”, men det är helt enkelt så det är.
Det är inte helt gratis att föda upp ardennerhästar men kunderna betalar inte mer än ca 15000, vill vi inte acceptera detta så får vi ju sluta med vår försäljning helt enkelt. Men det är ju enkel matematik att det kostar mer än 15000 att ta fram en ardenner, det räcker ju inte ens till foderkostnaderna. Men jag förstår inte varför jag skulle klaga? Vi har valt att pyssla med detta, gillar vi inte läget så är det ju bara att lägga ner. Det finns massor med affärskedjor som går i konkurs för att priserna är så pressade, speciellt elektonikkedjor. Men vill inte kunderna betala det pris som affären skulle behöva begära för att gå runt så blir ju inget sålt. Hur svårt kan det vara?
Jag håller med dig, marknaden styr priset och tycker man att man inte får tillräckligt bra betalt för sitt arbete är det väl bara att skaffa ett annat jobb där man tjänar mer. Jag tänker inte betala galet mycket för en häst för att någon tycker att det har varit dyrt att föda upp den. Skulle jag då när jag har ägt en häst ett par år räkna in kostnaden jag har lagt på hästen när jag säljer den? En 10 åring jag ägt i 6-7 år? Oj då skulle den ligga runt 450 000 kr…. Undra hur många som skulle vilja betala det för att det är vad den kostat mig? Nej marknaden styr och kan man hitta en fin 3-4 åring för 30 000-50 000, så ser jag inte någon anledning att sponsra andras dåliga affärsidéer genom att betala mer =)
Det verkar ligga i en människas natur att vara girig. Jag är inne på samma spår som Minstral. Det är inte bara elektronikkedjorna som drabbas hårt utan även bönderna. Det är lika tufft för dom och många har det så hårt att dom inte ens kan ta ut en vettig lön till sig själva. Dom försöker tappert få genom ett förslag om att höja mjölkpriserna med 50 öre/liter men dom högst upsatta vägrar efter människorna tydligen skulle gå helt bananas om ett paket mjölk blev 1 krona dyrare!
Jag blir alldeles mörkrädd…
Huvudet på spiken där! Betala bönderna för att de producerar bra mat det sitter långt inne. Världen är verkligen ur led! Det kostar ju en hel del att få fram bra mjölkkor och hålla dem, klart de ska ha betalt! Men det är ju som vi båda har skrivit, en vara är inte värd mer än vi vill betala för den.
Fast jag tycker faktiskt att man FÅR köpa en för fin häst, min är säkerligen onödigt ”bra” och kanske vore det enklare att tävla i mina klasser (MsvC just nu med mål att nå MsvB ”framgångsrikt” och kunna tävla på MsvA-nivå) med en lite mindre kapabel häst som oftast är lite lättare att rida…
….men jag betalar så jag bestämmer, jag VILL ha en drömhäst och få känna på den kapaciteten och upplevelsen även om jag inte alls klarar av att utnyttja den fullt ut! 🙂
Fast nu förstår jag inte hur du menar?
På vilket sätt skulle din häst vara ”onödigt bra” för dig?
Har du fått flera bud på hundratusentals kronor?
Har din häst hittills visat enorma gångarter eller andra talanger som du inte tycker att du klarar av att förvalta?
I annat fall anser jag, utifrån det du berättat om din häst att den inte alls är ”onödigt bra” för dig utan ”bara” väldigt LÄMPLIG för det som du vill använda den till, nu och förhoppningsvis även framöver.
Du har hittills haft många bra placeringar på lätt nivå (dit jag räknar MSV C som ju faktiskt är de gamla LA:5 och LA:6- programmen) men det är ju inte så att du har en massa segrar på skyhöga procent så jag förstår som sagt inte varför din häst skulle vara ”onödigt bra”?
Njut så länge det varar och hoppas på att det alltid känns så här bra:).
Sedan förstår jag inte heller vad du menar med att det skulle vara lättare att rida en mindre bra häst? Menar du att mer mediokra gångarter är mer lättridna eller tänker du på temperamentet hos inte så elektriska hästar?
Det var en kommentar om detta:
”Köpare å sin sida måste kanske också fundera på vad som är REALISTISKT för dom att köpa och i vilket syfte man ska ha hästen.
Behöver man verkligen en superkänslig talang som har gått 130 om man själv knappt kan och vågar ta sig över ett enmeters-hinder på träning?
Ja, det kanske man behöver om man planerar att börja tävla högre klasser i sinom tid men även där måste man vara realist.
Jag har sett en hel del fina hästar bli ”förstörda” av oskickliga ryttare som liksom trott att bara för att man köper en häst som en gång har presterat bla bla bla så är det bara att hoppa upp och fortsätta.”
Jag tycker att folk får köpa precis så bra hästar som de vill och betala alldeles för mycket för att få leva sina drömmar.
Till och med om man då köper en alldeles för bra och alldeles för dyr häst, det är en hobby och folk i allmänhet kan köpa sommarstugor och bilar för att lyxa till det, så köp vad man vill ha oavsett vad andra tycker om att man sitter och ”förstör” en kapabel häst.
Fast det är inte PRISET jag vänder mig emot utan det faktum att en del mkt begåvade/ bra hästar helt enkelt inte är något för den vanliga hobbyryttaren. Hästen kan vara på tok för känslig helt enkelt eller kräva sådan ryttarskicklighet som hobbyryttaren inte besitter och då kan det bli pannkaka trots att hästen presterat med föregående (skickliga) ryttare.
Så man ska inte stirra sig blind på varken tidigare resultat eller pris och tro att någotdera liksom borgar för att det ska gå lika bra för en själv- det var det JAG åsyftade.
Titta på mig: jag sitter fn och rider LB på en häst som gick MSVB för mindre än ett halvår sedan.
JAG är inte förvånad och/ eller besviken men det finns säkert de som, okunnigt nog enligt mig, tycker att det är lite konstigt och kanske ”dåligt” av mig.
Såg en uträkning nyligen på att en tre-åring bör säljas för runt 85 000 – 100 000 för att täcka sin uppfödares kostnader från betäckning till insutten på våren som tre-åring…
Allt annat var att betrakta som sponsring och gratis utfört arbete.
Böndernas situation är likadan, det är så självklart att de ska producera att konsumenterna inte bryr sig om varken bönderna, djurskydd eller ursprung, bara det är billigt.