Månadsarkiv: november 2013

Skrivet

Fredag- fridag!

Från och med denna fredagen börjar äntligen mina lediga fredagar i ca 10 veckor framöver, dvs ungefär till årsskiftet.

Jag har brukat ta en dags semester i 10 veckor vid denna tid i några år nu och tycker att det är ett jättebra sätt att överleva den trista vintern.

När jag har dessa lediga dagar försöker jag att inte lägga tid på tråkiga saker så som städning även om det KAN bli liiiite sådant OCKSÅ utan att använda dagsljuset till att vara mer med mina djur som jag annars mest ser i mörker på vardagarna.

Vädret har verkligen varit med mig idag- strålande sol hela dagen och för årstiden varmt, runt 10 grader.

Soya och jag var ute på en mysig cykeltur där hon började med att verkligen sträcka ut i full fart, det ser verkligen härligt ut när hon är som ett streck i luften och knappt nuddar marken.

Vicke fick ett dressyrpass i ridhuset där jag tränade på skänkelvikningar, lite skolor och på att variera galopptempot.

Annars har dagen mest ägnats åt småpyssel med lite allt möjligt, både hemma och i stallet och det är så skönt att bara kunna ta det lugnt och inte tänka ”måste skynda mig till jobbet” eller ”hinner jag hem innan det är kolsvart ute”.

Att bara stå och småprata lite med stallägaren, utforska en ny affär i lugn och ro och läsa i en bra bok- det är sådant jag har uppskattat idag.

Snart ska jag uppskatta en hallonpaj som står i ugnen as we speak- äpplena må vara slut men en del hallon finns fortfarande kvar i frysen tack och lov.

Skrivet

Söt eller ful?

bild

Nej, jag tycker inte att alla hästar, hundar, katter eller ens barn är söta.

Och det är väl tur att inte allas smak är likadan.

Jag är säker på att det finns folk som inte alls gillar utseendet på tex min hund medan jag å min sida tycker att vissa barn som jag har sett trettioentusen bilder av på Facebook för att deras föräldrar tycker är sååå söta inte är det alls enligt mig då. Fast man FÅR ju inte säga (eller tycka) att barn är fula…eller?

Skrivet

Kreon, Kreon, ständigt denna Kreon!

Sedan jag köpte Vicke har jag flera gånger råkat ut för något för mig ovanligt; jag kallar honom Kreon eller pratar om honom som Kreon. Eller så säger jag saker som ”Kreons box”….

Det som är konstigt är att jag ALDRIG någonsin har kallat mina nya hästar för den föregåendes namn; tex sa jag aldrig Archie till Kreon trots att de verkligen avlöste varandra med timmars mellanrum- Archie lastades på lastbil till Stockholm och sedan åkte jag och hämtade Kreon.

Således kan det inte handa om TIDEN mellan ”gammal och ny häst” utan det måste vara något annat men VAD?

Börjar jag helt enkelt bli senil eller är det så att jag någonstans inom mig betraktar Vicke som ”Kreon som har blivit snäll”?

Ja, jag vet att det låter helt knäppt men vad ska man tro?

Skrivet

Är jag fjantig….

…som känner i alla fall ett liiitet motstånd mot att börja använda ugnen i vår sprillans nya spis?

Vill liksom inte besudla den glänsande interiören med…tja….mat….

Skrivet

Torsdag- äntligen hoppning!

Idag var det äntligen dags för mig och Vicke att inleda vad jag hoppas ska bli våra regelbundna, gemensamma hoppträningar.

Jag har ju hopptränat alla hästar jag ägt och hopptävlat de flesta, den ende som jag snabbt avstod från att hoppa uppsuttet var Kreon som sin goda hoppförmåga till trots hade en tendens att bli väldigt upprörd och sparka bakut de få gånger han rev och då kändes det för osäkert att sitta på faktiskt.  Han hoppade i gengäld utmärkt på töm, något jag inte provat tidigare men som alltså fungerade väldigt bra för hans del.

Om Vicke fortsätter att hoppa som idag- villigt och utan drama så vill jag som sagt gärna göra detta regelbundet- jag tror ju på variation när man utbildar en häst och ser hoppningen som en nyttig och stärkande komponent om den utförs rätt.

Om ni undrar vad jag menar med det sistnämnda kan jag väl tycka att tex en tämligen talanglös häst och som man inte avser att tävla hoppning med och som oftare river hinder än tar sig över dom kan få slippa att hoppa- framför allt om den ägs/rids av en ryttare som är rädd för att hoppa och inte har någon känsla för avstånd, rytm osv.

Men detta är så klart upp till var och en- missförstå mig rätt, jag tror bara inte att sådan hoppning direkt STÄRKER hästen eller främjar dess självförtroende osv.

För att återgå till dagens hoppning så gick den hur bra som helst med tanke på att varken jag eller Vicke har hoppat på hur lång tid som helst.

Jag har extremt svårt att tro att det försiggick någon hoppning hos den dressyrutbildare där Vicke stod i ett år innan jag köpte honom och oavsett vilket så var det ju första gången VI hoppade tillsammans.

Några höjder kan jag inte skryta om att vi tog oss över- det mesta var väl vad en del hånfullt skulle benämna som ”nergrävda hinder” men man får ju börja någonstans och eftersom jag känner mig ringrostig så var detta good enough just nu.

Framöver är min tanke att mest gymnastikhoppa, mycket studs och relaterade avstånd för att få till bra språng som stärker och också gör att det känns lätt och kul.

bild(31)

Nergrävd oxer 🙂

bild(30)

Dito kryss och…

bild(29)

…ett räcke som faktiskt var hela 90 cm högt (eller lågt 🙂 ).

bild(28)

Och så en mini-studs!

Skrivet

Dagens (uppstallnings)fråga

Läste att en bloggkollega söker ny stallplats vilket fick mig att fundera över vilka KRAV/ÖNSKEMÅL man kan ha när man letar efter en bostad till sin häst.

Själv skulle jag tex aldrig flytta till ett stall/ anläggning som inte kunde erbjuda följande:

* Ridhus med bra och SKÖTT underlag. För mig spelar det ingen roll om ridhuset är 200 x 500 meter om bottnen inte sköts (harvas regelbundet) eller om underlaget i sig är dåligt och liksom inte går att göra något åt- framför allt om det är för djupt.

* Hagar där hästarna är ute i vart fall 5-6 timmar om dagen och där det finns möjlighet att ha hästen ensam om man vill. Hur bra jag än kan tycka att det kan vara om hästar kan gå ihop så skulle det inte funka för mig med tex enbart en sto och en valackhage utan man måste kunna välja.

* Närhet till mitt hem och/ eller arbete- dvs helst inte mer än på sin höjd 20 minuters bilkörning men gärna mycket närmare. Bensinen blir bara dyrare och dyrare och tid spenderad i bilen kan användas så mycket bättre. Till nuvarande stallet kan jag cykla (även om det inte händer särskilt ofta) och till och med GÅ (det skulle ta ca 20 minuter).

* Bra foder eller i varje fall möjlighet att själv köpa och förvara foder på anläggningen.

* Möjlighet att slippa eget engagemang dagtid med tex lunchfodringar då jag inte kan åka ifrån jobbet.  Att morgon eller kvällsfodra liksom att släppa ut eller ta in hästar kan jag göra men att lämna jobbet för att sedan åka tillbaka- nej, det skulle inte fungera.

* Stallhyra på max 4.000:–/ månad (men då skulle det verkligen vara en superanläggning på alla vis för att jag skulle betala så mycket).

Sedan finns det saker jag mycket gärna hade velat ha på anläggningen men som inte utgör ett absolut krav som tex:

* Speglar i ridhuset

* Gräshagar

* Lunchfodring i hagen och därmed längre hagtid

* Parkering till hästsläpet

* Skrittmaskin

* Möjlighet att få en reducerad stallhyra mot att man utför vissa stalltjänster

* Bra uteridningsmöjligheter

Om jag ska ta mitt eget stall som exempel så uppfylls en del av mina önskemål medan jag har fått acceptera att andra omständigheter inte är optimala.

Som med mycket annat i livet handlar det här med stall i alla fall för mig om prioriteringar- en del känner man kanske att man absolut inte kan stå ut med medan man när det gäller annat får bita ihop tills bättre alternativ dyker upp.

Vad säger ni läsare?

Hur ser er kravspecifikation ut? Lever ert stall upp till denna eller skulle ni helst vilja flytta?