Månadsarkiv: november 2013

En arg djurägare

En del håller jag helt med om, annat inte.

Exempelvis skulle jag personligen INTE lämna min hund bunden utanför en affär av flera olika skäl där stöldrisken, överdriven eller inte, bara är ett.

Läs här!

Fredag- jogg och jogg

Idag blev det mest jogg i ridhuset där jag kände på den enligt mig numera mycket trevligare och lättsuttnare  traven.

Det är i alla fall ett steg uppåt på vår gemensamma utvecklingstrappa, nu ska jag börja försöka få upp formen lite, få en mer samlad galopp som känns mjuk och stark och inte ”travgaloppig”, bättre skolor, börja nosa på bytena osv osv osv….

Rider man dressyr tar utmaningarna aldrig slut- på gott och ont ?

Innan jag åkte från stallet fick även stallets ponny Rocky jogga, dock på töm.

Nu: chips och godis :)!

Orealistiska köpare…och säljare

Hittade denna länk via Facebook och nickade igenkännande under hela läsningens gång- detta är ju ett ämne som jag själv har tagit upp några gånger under årens lopp på bloggen.

En del både köpare men även säljare har fullständigt orealistiska tankar om vad en viss häst ”ska” kosta FÖR ATT BLI SÅLD och det är också därför en del djur förblir osålda i många, många månader (ibland rent av ÅR!!!) medan en del häst-letare inte kan finna ”sin” häst eftersom ingenting ”duger” för den budget de satt upp.

Så som marknaden ser ut idag är jag väldigt tacksam att det ens FINNS folk som är…ursäkta mig….dumma nog att föda upp hästar för det verkar i de  flesta fallen vara en ren förlustaffär, i alla fall om man inte råkar ha världens tur och få fram en väldigt attraktiv avkomma som man får sålt snabbt och lätt utan minsta föregående komplikation.

Annars säger det nog sig självt att en normalbegåvad 3-4 åring som är nätt och jämnt inriden och som uppfödaren säljer för  runt 50-75.000:–  (för mer än så vill få hobbyryttare betala för ett helt oprövat kort enligt min erfarenhet) inte betingar någon större vinst och då ska man också ha i beaktande den ”risk” som uppfödaren haft att leva med under dessa år.

Hästen kan ju skada sig varje dag, dra på sig diverse sjukdomar som kräver veterinärvärd, visa sig svårinriden eller ha någon olat som inte gör den så attraktiv när utbudet av hästar är så stort osv.

Köpare å sin sida måste kanske också fundera på vad som är REALISTISKT för dom att köpa och i vilket syfte man ska ha hästen.

Behöver man verkligen en superkänslig talang som har gått 130 om man själv knappt kan och vågar ta sig över ett enmeters-hinder på träning?

Ja, det kanske man behöver om man planerar att börja tävla högre klasser i sinom tid men även där måste man vara realist.

Jag har sett en hel del fina hästar bli ”förstörda” av oskickliga ryttare som liksom trott att bara för att man köper en häst som en gång har presterat bla bla bla så är det bara att hoppa upp och fortsätta.

NEJ, det är det verkligen inte enligt min erfarenhet och uppfattning.

Sedan har jag också sett hur en del finare försäljningsstall liksom ”rider på” sitt namn och säljer tämligen mediokra hästar för skyhöga priser- hästar som en privatperson inte ens hade fått häften betalt för vid en försäljning men där det finns köpare som liksom tjusas av det fina stallet och tror att ALLT som kommer därifrån måste borga för en viss kvalité och så vill jag bestämt påstå inte är fallet.

Så nej, även om jag håller med det mesta i länken ovan så vill jag inte gå så långt som att påstå att man alltid får det man betalar för men OFTAST är det så- precis som med mycket annat här i världen.

Oj…nu känner jag att jag skulle kunna sväva iväg hur långt som helst i detta ämne- det finns så många aspekter att belysa och där varken köpare eller säljare tänker ”rätt” enligt mig men jag stannar nog här och så kan ni fylla på med era tankar och idéer om ni önskar.