Månadsarkiv: december 2013

Tisdag- gott nytt år!

Då var årets sista dag här och precis som att jag tycker att veckorna bara flyger förbi så har det varit samma sak med det gångna året. En liten sammanfattning; ”året som gått” kommer för övrigt inom kort.

Trots att det idag har varit en av de finaste dagarna på länge med härlig sol vågade jag faktiskt varken rida ut eller rida på den annars mycket fina utebanan utan jag kröp in i ridhuset- helt enkelt för att inte riskera något med tanke på smällandet av raketer.

Passet blev en kopia av de senaste och kändes minst lika bra och i slutet tänkte jag för mig själv: ”det är som att sitta på Kreon” vilket Vicke ska ta som det högsta betyget 🙂 !

Medan jag red hände förresten något som, om det återspeglar det kommande året kommer att bli väldigt TURSAMT!

Mitt i ett galoppsprång kände jag hur mitt halsband brast och det är då man är glad att man har en skolad häst som kan stanna på en sekund.

Jag har nämligen som berlock  en stigbygel i massivt guld som min mamma har låtit göra hos en guldsmed och förutom att den är värd ganska mycket pengar har den ett affektionsvärde som inte hade gått att ersätta.

Eftersom Vicke stannade direkt hann jag fånga både kedja och berlock (berlocken hade glidit ner i ridbyxorna!!!) och det var väl en himla tur för i ridhusbottnen hade jag troligen aldrig hittat den!

bild(1)

Poserar i sitt nya regntäcke dagen till ära.

bild(2)

Fortfarande betessäsong. Det finns några blad i vår grannes trädgård som Soya är väldigt förtjust i.

Nyårslöften?

Kommer ni och/ eller brukar ni avlägga något eller flera nyårslöften?

Själv gör jag det inte- jag bara önskar mig olika saker i hemlighet 🙂 !

Men ett löfte som jag gav mig själv för ett tag sedan ska jag faktiskt försöka att fortsätta att hålla så gott jag förmår (ibland är frestelsen för stor 🙂 ) och det är att undvika att handla mer kläder till mig själv och alla möjliga saker till hästen.

Hittills har det känts bra med denna begränsning- inte bara för min plånbok utan faktiskt också för mitt utrymmes skull eller vad jag ska kalla det.

Jag kan ibland känna mig så överbelamrad med både egna kläder och saker till hästen att jag nästan glömmer bort att jag har vissa saker för de ligger så att säga för djupt nergrävda bland allt det andra för att någonsin komma fram och faktiskt bli använda- så är det tex med en del hästtäcken.

Nu ska jag se till att använda upp det jag har för det är verkligen inte så att jag sparar på vilket lump som helst utan det är helt ok grejer som bara har ”råkat” samlas på hög.

Måndag-smäll-vandring

Idag har jag och, gissar jag en MINORITET av den arbetande delen av Sveriges befolkning, varit på våra arbetsplatser. Väldigt lugnt och stillsamt har det varit och nu väntar 2 dagars ledighet.

Jag körde och handlade lite hästmat innan stallet och en säck morötter och en säck lusern senare var det dags att träffa Vicke.

Lilla hästen fick ledigt idag och jag nöjde mig med att gå en kort promenad med honom, tyvärr ackompanjerad av ett jäkla smällande från raketer på avstånd.

Som tur var gick vi i ridhuset så det hördes inte så mycket och Vicke höll sig tack och lov lugn.

Smakar egen medicin

Kan inte säga att jag tycker särskilt synd om den här hunden!

Annars är MIN erfarenhet att de flesta normalt fostrade hundar kan vara i närheten av normalt fostrade hästar utan några som helst bekymmer.

Jag har i alla fall ridit ut med alla mina hundar (4) med massor av olika hästar (travhästar framför allt) och det har aldrig varit några bekymmer.

Ni som följt bloggen i flera år minns kanske vilken liten APA Soya var mot Archie i början (jagade hans svans och skällde som besatt) men med hans fullständiga ignorerande försvann detta beteende väldigt snabbt och har aldrig någonsin återkommit mot någon häst.

Jag läser ju ibland i media att hästar blivit ganska rejält jagade och till och med attackerade av hundar och kan inte låta bli att undra vad detta är för knäpp-djur som beter sig på detta viset?

För som sagt så är det verkligen inte normalt i min värld- inte då bara utifrån mina egna hundars uppförande utan även den mängd doggys jag sett passera genom åren i olika stall där jag vistats.