Liten Archie-update

Läste en tråd på Bukefalos igår som hette något i stil med ”skulle du kunna tänka dig att sälja din häst till en ridskola” vilket fick mig att tänka på Archie.

Jag brukar ju ”kolla upp” honom med ojämna mellanrum, dvs hur det går på den ridskola dit han såldes.

Och, inte för att tävlingsresultat säger ALLT, det gör de så klart absolut inte, men det är ändå glädjande att se att han tävlar i både hoppning och dressyr på klubbnivå och oftast med fina placeringar, senast för bara några veckor sedan 🙂 .

Så nej, jag ångrar absolut inte försäljningen.

Och så här ser Arch ut numera och presenteras på ridskolans hemsida:

arch

Arcimboldo, eller Archie som han kallas, kom till ridskolan hösten 2011. Archie är en lugn och väldigt snäll häst och har tävlats i dressyr upp till MSV C med fina resultat av sin förra ägare. Han är en mycket välutbildad och lydig häst.

9 kommentarer Skriv kommentar

  1. silverbjälke

    Absolut skulle jag kunna sälja till en ridskola. Det beror helt på vilken häst.

    Jag kommer på mig själv med att ofta undra hur den o den hästen har det dag, Man fäster sig vid dem och vet jag med mig att en speciell häst trivs bäst bland unga eller utan hårda tävlingskrav och skulle passa utmärkt så hade jag sålt till skola direkt.

    Svara
    • Birgitta

      Just Archie upptäckte jag efter något år inte passade MIG alls- i min ägo med mig på ryggen var han superlämpad som en häst för tävlande på lokal nivå upp till LA (hade över 20 placeringar redan som 5 åring och var då placerad i över 80 % av sina starter) = inte alls intressant för mig då det därefter ”tog stopp”.

      Däremot var han supersnäll i ALL hantering, man kunde rida ut, hoppa, ja, hitta på vad som helst utan minsta bekymmer.

      Att han dessutom var van vid kortare dagliga utevistelser gjorde att jag bedömde att han borde klara ridskolelivet bra.

      Och rent krasst och om man ska vara ärlig, och det vill jag vara så satt jag ”i sjön”. Jag ägde en häst jag inte ville behålla, jag hade redan hittat en annan häst jag ville köpa (Kreon) och Archie visade sig svårsåld eftersom han tidigare hade haft fång (fullt förståeligt, jag hade själv ALDRIG köpt en sådan häst med dagens utbud av hästar).

      Så lösningen med en ridskola som litade så pass på min dåvarande tränare som förmedlade köpet att de köpte Archie OSEDD (!!!!) men ändå betalade ganska mycket för honom för att vara en ridskola…tja, det kunde ärligt talat nästan inte bli bättre.

      Dessutom bedömde jag risken att hästen någonsin skulle ”reklameras” som OBEFINTLIG medan privatpersoner som köper häst kan få alla möjliga märkliga idéer för sig….

      Svara
  2. Havsluft

    Hej! Det var jag som skrev tråden :)! Kul att du skrev ett inlägg om det här på din blogg som jag följer! Bra blogg förresten!!!

    Svara
  3. silverbjälke

    på tal om att säja häst, Jag är uppriktigt ledsen över en sak som hände förra året. Jag sålde en häst, toppstammad dressyr med en lagom dos fin hoppblod i en jättego snäll ”lillgammal” individ på 4år. Han var / är väldigt stark och skarp att rida men en ängel i allt annat.

    Jag har nu sett honom med sin nya ägare live två gånger ute på tävlingar. Ingen vacker syn, hårt hanterad, sträng, opersonlig och skarp. Det märks så tydligt att de inte passar och att han inte trivs. FAN, får mig att inte alls gilla mitt beslut… köparen verkade så bra. seriös, duktig och har massa hästar och etablerad verksamhet. Hur kunde jag missbedöma personligheten så?

    Jag brukar träffa rätt och ser et som en av mina fördelar men bommade där. jättetråkigt.

    Ps: jag gav lite diskreta pikar-råd-tips-infallsvinklar-tankar osv när jag mötte ekipaget senast och hoppas och inbillar mig och vill att något av det gick in.

    Svara
    • Birgitta

      Det är därför jag inte ville ha någon kontakt med de som köpte Décima (som dog ca 2 år efter att jag sålde henne)och varför jag inte körde och hälsade på Archie när jag var i krokarna (förra sommaren, när jag provred Vicke inför köp).

      Jag VET ju att sålt är sålt och samtidigt är jag en person med MÅNGA åsikter och ibland svårt att hålla dom inne.

      Jag ville inte heller riskera att se något som hade fått mig att tänka ”sådär hade inte jag gjort och mitt sätt är mycket bättre” eller annat som hade fått det att hugga till i hjärtat.

      Att se att Archie placerar sig på klubbtävlingar är good enough för mig och mer detaljer än så vill jag inte ha….

      Däremot är jag så självgod att jag inte har några problem med att mina hästars tidigare ägare gärna får hålla kontakten…jag har aldrig tyckt att jag har något att skämmas för eller vara rädd för skulle väcka deras missnöje.

      Svara
    • AnnH

      Har man »massa hästar och verksamhet« kanske man lätt blir mer opersonlig med sina hästar? Och du skriver att din häst var stark och skarp att rida, vilket kanske också kräver en »sträng och konsekvent« ridning och behandling? Du kanske ska vara glad att hästen inte såldes till nån mer osäker oprofessionell ryttare då det kanske gått HELT snett med en tuff häst. Självklart ska hästen ändå inte behandlas ILLA.

      Svara
  4. Kicki

    Kan bara säga att Archie verkar trivas bra och att han och ryttaren verkligen har hittat varandra. De är ett strålande fint ekipage.

    Svara
  5. Prick

    Dom flesta ridskolor sköts ju på ett bra sätt, hästarna får arbeta och blir omhändertagna. Ofta på ett bättre sätt än hos många privatpersoner. Tvekar inte alls att sälja till ridskola och har också gjort det.

    Svara
    • Birgitta

      Det jag tycker om med ridskolor är KONTROLLEN:) ! Skulle Archie ha en lös sko, skitig box, sadel som inte passar så skulle detta uppmärksammas av typ 100 personer/ dag.

      ”Olle i skogen” kan sköta sin häst mycket mer som han vill, bra eller dåligt, utan att kanske en enda person får veta det.

      Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>