Jaha…..dagens veterinärbesök lämnade mig verkligen med blandade känslor à la ”å ena sida….a andra sidan”.

För att ta det från början så visade longering på hårt underlag en tydlig hälta.

Jag såg samma sak igår på asfalt vilket gjorde att jag ville åka och kolla och inte avvakta eftersom jag misstänkte att det kanske var/ är något som behövde behandlas och inte bara vilas bort.

Hältan förstärktes inte av böjprov och när hoven bedövades så blev Vicke ohalt = hältan lokaliserades således dit, precis som många av oss spekulerat i dessa 14 dagar som hästen varit halt.

Flera röntgenbilder på hoven togs, med och utan sko och veterinären kunde inte se någon spricka vilket så klart var skönt.

Däremot tyckte han att Vicke var mer fylld i den vänstra än högra hovleden och vi bestämde att denna skulle sprutas, hellre än att ”vänta och se” vilket hade varit det andra alternativet.

Eftersom det kom ut en del ledvätska när veterinären skulle spruta leden så indikerade detta att den var påverkad så det känns som ett rätt beslut.

Huruvida Vicke bara har trampat på något som gjort en liten synlig blödning i hoven eller han även vrickat sig går inte att svara på i dagsläget- blir han inte bättre/ bra tills återbesöket om 3 veckor tyckte veterinären att man ska göra en magnet-röntgen (som inte finns på denna klinik) för att försöka hitta eventuella mjukdelsskador i så fall.

Men nu är det en veckas hagvistelse som gäller till att börja med, därefter ska Vicke skrittas en vecka och OM han är ohalt då ska jag trava rakt fram i kanske 10-15 minuter i en vecka tills återbesöket. Är Vicke inte ohalt efter 2 veckor ska jag bara skritta.

Det som känns skönt är att vi i alla fall vet att hältan kommer från hoven- mindre skönt är att inte säkert veta om det finns mjukdelsskador som kommer att ta tid att läka.

Det är bara att låta tiden ha sin gång- just nu finns det inte mer att göra än så.