Idag var jag en stolt ”handhavare”- jag kunde visa Messy för en av hennes ägare i ridhuset i morse.
Och det lilla A-barnet skötte sig minst lika bra som igår-sprang så fint runt mig i långa snöret.
Kul att få visa upp henne och jag planerar redan för kommande projekt.
Det finns enligt mig massor man kan göra med en bebis- bara det görs klokt och utan att det blir något jobbigt utan mer som en lek eller något som hästen inte ens reflekterar över.
Man kan ju lära dom små liven att få benen spolade, att ha på sig täcke, gå in i transporten eller vad man nu tycker verkar lätt och smart och allt detta långt innan det är dags för sadeln.
Och vis av erfarenhet säger jag: man har igen det tusen gånger om!
De 3-åringar jag köpt har redan varit så ”fostrade” att jag bara har kunnat hoppa upp och rida till världens ände…nä..men ni fattar…och det har jag verkligen uppskattat.
Dessutom är det tusen gånger lättare att hantera en häst som är typ 140 i mankhöjd än en som är 170…och så stora kan dom ju bli..även de små rackarna :).
Vicke, det vackra djuret blev utskrittad idag också fast vi tog en runda som han aldrig har gått förut.
Det är med blandade känslor jag varierar våra vägar- å ena sidan vill jag verkligen ge honom (och mig själv) variation, å andra sidan vet jag att vi på de flesta vägar riskerar att konfronteras med allt möjligt som kan skrämma vettet ur honom och nu när han har stått i så många veckor är det kanske inte det klokaste om jag skulle ramla av och han skulle springa hem.
Och tyvärr är ”folk” inte alltid så hjälpsamma eller ens FÖRSTÅR vad som kan skrämma en häst när man kommer ridande.
Idag hade jag tur då en kvinna som klippte gräset med en bullrande gräsklippare stängde av densamma när hon såg oss men lika vanligt är att folk låter hundar skälla helt vettlöst i sina trädgårdar, sågar med värstingmaskiner, kör om en i värsta rallystil osv. Inte kul…..
Jag skulle bli väldigt begränsad om inte mina hästar kunde med olika ljud & händelser. Som gräsklippare, traktorer, röjsågar, presenningar, kor ja allt möjligt. Jag skulle aldrig kunna rida ut.
Bilister som kör som biltjuvar har vi också, men då jag bara rider mest på grusvägar så rider jag MITT PÅ VÄGEN tills dom saktar ner, jag lovar dom vill inte ha 600 kg häst på motorhuven! Grrr…
Jo, jag håller med om att man blir väldigt begränsad ju mer lättskrämd häst man har men man kan ju också i de flesta fallen TRÄNA bort mycket.
Kreon var ju hemsk att rida ut och totalt utan självbevarelsedrift så där fick man faktiskt väga nyttan av att tvinga honom förbi saker mot risken för oss båda som detta kunde medföra.
Vicke är långt godmodigare men även han kan bli rädd vilket jag inte tycker är konstigt i sak. Honom kan man övertyga på ett helt annat sätt men som sagt; nu när han har vilat i många veckor är det kanske inte läge för att utsätta oss båda för vad som helst.