Månadsarkiv: oktober 2014

Rida efter flerårig paus?

Har en fd stallkamrat som funderar på att köpa ett föl och återuppta ridningen om några år vilket fick mig att fundera på hur jag hade gjort i samma situation.

Det är ju svårt att veta säkert men jag har svårt att tro att jag skulle börja rida igen om jag hade gjort ett fullständigt uppehåll i flera år.

Jag gissar att jag så att säga hade kommit bort från hästeriet och upptäckt hur mycket pengar jag kunde lägga på annat (vad?), hur mycket ORO jag kan slippa utan häst osv.

Och jag tror faktiskt att det KAN gå ganska snabbt att få helt andra intressen- det har jag sett massor av gånger hos andra och ju yngre man är desto lättare är det att ersätta hästarna med annat; en pojkvän, barn, studier eller karriär.

Men vad säger ni?

Tror ni att ni hade återupptagit ridningen/ köpt en egen häst om ni gjort ett fullständigt uppehåll under säg 2 år eller längre tid?

Tisdag- sommar?

Liksom igår har vi idag haft en solig och varm dag i mina trakter och jag hörde på radion i söndags att vi i Skåne fortfarande har sommar ur meteorologisk synpunkt- så varmt är det!

Dagens träning för Christina gick bra- jag tycker fortfarande att vi hela tiden går framåt även om KÄNSLAN är bättre än det visuella så att säga.

Som jag har nämnt tidigare behöver Vicke bli starkare och det märks på formen som behöver komma upp och fram inte ner och bak så att säga.

Men styrka byggs varken på några veckor eller ens en månad- det TAR tid och det har jag accepterat för länge sedan.

Idag visade vi upp ryggningar, bakdelsvändningar, skolor och enkla byten dvs ungefär det som ingår i de program vi tävlar just nu.

Dagens samvetsfråga

Om du ansåg att någon du känner skrev på olika sätt ”olämpliga” statusuppdateringar på Facebook som enligt DIG kunde skada personen (genom att man tex skriver ”fy fan vad jag hatar mitt jobb- världens sämsta skitställe”) skulle du då påtala detta för personen eller känna att det inte är din sak att lägga dig i?

Skulle du resonera likadant vem det än gällde eller hade det gjort skillnad om det handlade om

a) Din partner
b) Ditt barn
c) Din bästa vän
d) Vänner över lag
e) Bekanta

Måndag- medicinbyte

Idag var maken och jag på djursjukhuset i Malmö med Soya och summan av den kardemumman var att veterinären ansåg att det var dags att byta hennes epilepsimedicin (Pexion) mot en annan (Fenemal).

Att vi valde den förstnämnda initialt är för att den sägs ge färre biverkningar och ingen leverpåverkan medan Fenemalen kan ge just detta, dvs påverkan av levern samt en del tråkiga biverkningar som vinglighet.

Biverkningarna försvinner efter några veckor men jag ska vara ärlig och säga att blotta tanken på att se Soya ragla omkring utan styrsel har gjort att jag har velat undvika att byta medicinen in i det sista.

Men nu ska det alltså göras och jag kan bara hoppas att min oro visar sig vara om inte obefogad så i alla fall överdriven.

Själva besöket med röntgen av lungorna och blodprov utstod min fina hund med stoiskt lugn- hon tycker INTE om det men skulle inte drömma om att göra något annat än att finna sig i sitt öde, stillsamt och vänligt.

Vicke har haft en vilodag idag och för hans del blev det bara en kortare promenad för att mjuka upp kanske lite stela muskler efter gårdagen.

Messy blev avborstad och fick hovarna kratsade och Gullis som varit borta i några dagar blev glatt omklappad av sin ägare.

Ja, det var min dag med djuren det….

Poliskontroll?

Nej, jag överväger inte för en sekund att köra olagligt i framtiden men undrar ändå:

Hur många gånger har ni blivit stoppade i en poliskontroll när ni kört med hästsläp?

Själv kan jag på rak arm inte påminna mig om att jag har råkat ut för detta en endaste gång trots att jag nog kört med släpet i snitt en gång i veckan under många, många år.

Veckan som gått

Just som jag skriver det här känner jag mig ganska ”fed up”- skulle någon fråga mig i denna stund hur jag vill sammanfatta vad det innebär att ha djur skulle jag svara: ORO!

Men, att jag är en av naturen orolig person, grundat eller ogrundat, har de av er som följt bloggen länge säkert förstått så jag ordar inte mer om det; jag liksom bara konstaterar det trött och luttrat.

Nog om det och över till något mer positivt: min fortsatt fina känsla varje gång jag sätter mig i sadeln 🙂 .

Guld värt för mig och så länge det är på det viset får jag mycket positiv energi.

Den gångna veckan blev det ingen träning för Christina men jag och Vicke har jobbat på bra på egen hand tycker jag och även X var nöjd med min fåle i söndags.

Lördagseftermiddagen ägnades åt att hårbefria Vicke och det känns skönt att ha detta projekt avklarat och slippa en svettig häst efter varje ridhuspass.

Vädret har levererat både ris och ros höll jag på att säga- en hel del regn har gjort hagarna leriga och hala- ännu en sak man kan oroa sig över om man vill- risk för avtrampade skor tex eller ännu värre: en sträckning eller nåt.

Nog gnällt för nu- det kommer roligare inlägg i veckan!

Och jag måste förresten passa på att berömma er läsare för att ni kommenterar så flitigt- det är detta som gör bloggen ”levande” tycker jag.

Jag noterar att andra bloggare, med långt fler läsare ibland knappt har några kommentarer alls trots att inläggen i sig absolut kunde kommenteras så jag är verkligen glad att ni inte gör så.