Månadsarkiv: oktober 2014

Skrivet

Tillbakablickar- Birgitta rider med paraply

Gårdagens inlägg om paraplyers vara eller icke vara på tävlingsplatser fick mig att minnas en händelse för ”tusen” år sedan- på den tiden jag ägde Heron (den stackaren fick vara med om det mesta….).

Hursomhelst; en dag skulle jag skritta ut fast det regnade.

Jag kom då på den eminenta (?) idén att jag kunde skritta ut med ett paraply vilket jag också gjorde.

Jag minns att flera tyckte att  det var anmärkningsvärt att det gick men för mig var det inte så konstigt- Heron var som sagt van vid det mesta.

När jag tänker tillbaka på händelsen många år senare tycker jag nog att jag var framför allt obetänksam- inte för egen del måhända men för att jag faktiskt riskerade att möta andra ridande ekipage som jag kunde ha skrämt.

Och även om jag tyckte att jag var lite cool 🙂 som kunde göra nästan vad jag ville med MIN häst så tycker jag idag, nästan 20 år senare och förnuftigare, att man faktiskt får visa hänsyn även mot ANDRA.

Så även vad gäller paraplyer på tävlingar- det står jag för.

Skrivet

Torsdag- morötter, äpplen, hallon och en miljon löv

Dagens planerade besök hos X blev framflyttat några dagar och jag valde att dressyrträna på egen hand på morgonen.

Just nu är jag inne i en period då jag mycket hellre rider på morgnarna och jag är ofta ganska trött efter jobbet- inte pga detta utan för att det alltid är så för min del när hösten kommer.

Utetemperaturen går det inte att klaga på- runt 10 grader redan på morgonen och Vicke klarar sig bra med sitt ofodrade regntäcke.

Jag noterade idag att det börjar bli dags för klippomgång 2, det har snart gått en månad sedan förra gången.

Om man är mer en ”skogsmulleryttare” tror jag att man hade tyckt att Vicke är ljuvlig just nu- pälsen är ”mittemellantjock”, mjuk, glänsande och skiftar i olika mörkbruna nyanser.

Själv vill jag som sagt ha en kortare hårrem för att slippa en svettig häst men jag gissar att det lär bli en aningens gråare nyans på fällen efter avslutad frisering.

Idag kom en ny morotsleverans till gossen och det uppskattar han säkert liksom att Soya och jag var inne hos grannen och plockade äpplen åt honom.

Själv belönade jag mig med egenodlade hallon (micrade) med glass, detta efter att åter ha ägnat mig åt att pulverisera en miljon löv i trädgården med gräsklipparen.

Jag ska inte ta i och påstå att lövjobbet är ROLIGT men det slår krattandet med hästlängder vilken dag som helst, absolut!

Skrivet

Jag tror på detta

IMG_2775

Att ”lite skit rensar magen” är jag övertygad om- både vad gäller människor och djur.

Har aldrig varit manisk med att kolla allt Soya stoppar i munnen, helt enkelt för att det om inte annat hade varit omöjligt och tror inte heller att man behöver vara hysteriskt petig.

Skrivet

Ett nytt sätt att skrämma konkurrenter?

På en tävling nyligen regnade det väldigt mycket och när jag hade ridit klart och skulle leda bort Vicke till hans transport möttes jag av 2 personer med gigantiska paraplyer i sina nävar.

Vicke höll på att få hjärtstillestånd- människorna syntes knappt under sina skydd och han gillade det inte!

Jag tänkte för mig själv att det knappast kunde vara ”hästmänniskor” som är så tanklösa men såg senare att de hjälpte en person som red ensam på framridningen.

Hur andra hästar än Vicks hade reagerat på paraplyerna såg jag inte eftersom det just då var hästfritt förutom den häst paret hjälpte och huruvida de hade fällt ner dessa om andra hästar hade dykt upp kan jag så klart inte heller svara på.

Men jag är kluven: en del av mig tycker att det är idioti att gå med uppfällda paraplyer i närheten av hästar man inte känner och en del av mig tänker att det kanske är  sådant man får finna sig i på tävling.

Hur resonerar ni?

Skrivet

Onsdag- skönt

Trots ostadigt väder med en del blåst och regnskurar bestämde jag mig för att rida ut efter jobbet eftersom jag också insåg att om jag skulle vänta på ”trevligt” ridväder kan jag få vänta till våren- och så kan vi ju inte ha det, eller hur 🙂  ?

Och det blev faktiskt en skön tur, lite duggregn till trots.

Vicke kändes lösgjord och fin och jag red lite travskolor utmed vägarna, galopperade samlat på en nerlagd banvall och skrittade både i form och på långa tyglar resten av tiden.

Hemma väntade några kilo morötter för Vickes del och när jag kom hem plockade jag också en påse äpplen som han får uppdelat på 3 mål om dagen.