Fråga från en läsare om trafiksäkerhet

”Eftersom jag vet att du vill ha tips till bloggen så har jag ett lite ”aktuellt” ämne. Trafik och häst. Har ju hänt två olyckor med hästar som fått avlivas där de blivit påkörda bakifrån av bilister ganska nyligen. Själv vågar jag inte rida ut längre sedan jag blev jagad av motorcyklister i somras… Hur ska vi som ryttare egentligen göra för att säkert kunna rida på vägarna?”

Ja, vad säger ni kära läsare?

Är ni också rädda för att rida på trafikerade vägar?

Har ni några tips på hur man kan känna sig säkrare?

Själv var jag lyckligt förskonad från ”väg-ridande” under alla år på ridskolan; då behövde jag på min höjd korsa en eller några enstaka 70-vägar som inte var speciellt trafikerade.

Sedan jag flyttade till nuvarande anläggning tycker jag absolut att det är ett problem att jag måste rida så pass mycket på trafikerade vägar- jag hade mycket gärna sluppit detta men då hade jag inte kommit särskilt långt vid mina uteritter och hade dessutom fått rida exakt samma väg tillbaka vilket jag tycker är tråkigt.

Så sent som i söndags när jag och Emelie var ute och red tillsammans konstaterade jag att det verkligen finns ytterligheter vad gäller bilförare; vissa stannar nästan bilen 200 meter innan ett hästmöte och vågar knappt köra förbi en medan andra inte ens tycks notera att det går en häst på vägen och ”blåser” förbi långt över utsatt hastighetsgräns.

Sedan finns det så klart allt däremellan och det kan vara svårt att samarbeta i trafiken.

För ett tag sedan mötte jag en gigantisk traktor och var mycket glad att det fanns en gräsplätt dit jag snabbt kunde förpassa Vicke medan denna passerade för han blev faktiskt klart skärrad trots att jag egentligen upplever honom som orädd i trafiken.

För egen del försöker jag så långt det är möjligt att INTE rida på trafikerade vägar och om jag måste göra det så rider jag helst på tider då jag inbillar mig att det är som minst trafik.

Men man kan ju aldrig gardera sig för vilket jättefordon man kan riskera att möta, det finns en del bönder/ åkermark kring stallet och ibland kommer det också gigantiska långtradare som inte alltid saktar ner precis.

Jag är faktiskt alltid beredd på att hoppa av vid behov även om jag inte behövt göra det hittills men det känns som att det har varit mer tur än något annat…så här långt.

2 kommentarer Skriv kommentar

  1. S

    Sedan barnsben är jag härdad trafikryttare, uteritterna på ridskolan korsade ofta bilvägar av olika slag och vi blev fostrade hur man uppför sig I trafiken till hast. Jättebra kunskaper och även superbra att avdramatisera trafikridandet tidigt. Mkt handlar ju om att ha en lugn inställning själv så hästen inte känner att vi är rädda. Vi fick även rida i väldigt blandad terräng och lärde oss att hästarna tar sig fram i princip överallt. På vintern när det var isigt sa ridläraren till oss att släppa stigbyglarna så vi lättare kunde rulla undan om hästen halkade och gick omkull, och så var det inget mer med det. Det här har gjort att jag sedan dess har en väldigt avslappnad inställning till uteridning, anser att man i princip kan rida var som helst, men ändå undviker jag i möjligaste mån väldigt trafikerade vägar, just för att man INTE VET VEM man möter eller blir omkörd av. Och hur cool hast man än har så VET man faktiskt inte hur den kommer reagera, eller om den reagerar på något annat vid fel tidpunkt. Ofta tycker jag att jättefordonen är ett mindre problem än vanliga bilförare, mopedister, skoterförare och crossåkare. För att inte tala om CYKLISTER, som i princip ljudlöst smyger upp bakom hästen i klunga. För att känna sig lite säkrare så är ett tips att se till att man verkligen syns ordentligt. Reflexväst, reflexländtäcke, benreflexer, reflexbrösta, reflexboots, röd blinkande lampa som man fäster bak på ländtäcket (finns att köpa på tex Clas), det finns reflexer med blinkande röda ledlampor man kan sätta på hastens ben eller på sig själv (jag köpte dem på jula), ridspö med reflex… fult men effektivt, även i dagsljus (inte allt det där, men väst o ländtäcke iaf på vintern- pga de starka färgerna som syns när det är jämngrått ute). Det brukade ta en halv evighet att ta på mig och min hast alla reflexer, men så värt den extra tiden. Ett annat tips är att träna på att utsätta sig för trafiksituationer. Både för sig själv och hästen.

    Svara
  2. Minstral

    Det är ofta inte så att jag är så rädd för att hästen ska reagera på fordon utan att hästen reagerar på något vid sidan om vägen och skuttar ut i vägen. Jag undviker att rida på vägar så gott det går. Märker jag att det verkar gå över styr hoppar jag av, better safe than sorry.

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>