Dagens samvetsfråga

Scenario:

En vän berättar att den akut måste göra sig av med sin hund. Hunden är frisk och utan olater.

Om ingenting görs kommer hunden att avlivas inom en vecka.

Vad gör du?

* Erbjuder dig att försöka hitta ett hem åt hunden genom att tex fråga runt bland bekanta, sätta in annons på Facebook och Blocket.

* Erbjuder dig att ta hunden- antingen för gott eller tills du/ din vän hittat någon som kan ha den.

* Ingenting

9 kommentarer Skriv kommentar

  1. Anna-Kajsa

    Troligtvis ingenting, men det beror ju också på. Jag har en gång blivit med katt på det här sättet. En kompis hade en äldre hankatt och ville ha en katt till. Hon skaffade en kattunge. Den äldre katten blev aggressiv mot både kattungen och barnen. Då tog jag kattungen på test i en månad för att vi skulle se om den äldre katten blev normal igen. Det blev den, men istället för att kattungen avlivades blev den kvar hos mig. Den är nu 11 år och bor fortfarande här.

    Svara
  2. frida

    1 och 2, är så blödig så skulle inte kunna se den avlivas. Men jag anser att det är enormt oansvarigt agerande av hundägaren. Visst kan det vara jättekris men avlivning är väldigt drastiskt.

    Svara
  3. Jessica

    Svårt det där. Att omplacera låter ju alltid mest humant- men vem vet var den hamnar och ffa hur den hanterar att bli omplacerad..?

    Svara
  4. Birgitta

    Jag kan bli smått provocerad när man i annonser gällande både hundar, katter och hästar läser saker i stil med ”avlivas imorgon”- det känns som en form av ”utpressning” mot läsaren som liksom ska känna sig tvingad att ta sig an det stackars djuret.

    Å ena sidan förstår jag desperationen i att inte bli av med ett djur som man av olika anledningar inte kan ha kvar och å andra sidan tror jag att risken med den typen av annonser är att folk ”impuls-agerar” utan att ha tänkt igenom vad det faktiskt innebär att ta sig an ett djur.

    Svara
  5. Birgitta

    Om någon hade frågat mig om hjälp med att antingen omplacera en hund/ katt/ häst eller ta djuret själv hade jag nästan slagit knut på mig själv i ett försök att hitta någon lämplig men jag hade INTE tagit djuret själv.

    Vad gäller hund har vi redan en och om inte annat så vill min man inte ha fler. Och det är trots allt han som har ”huvudansvaret” för motion osv på vardagarna. Då skulle det verkligen vara en mycket speciell hund och en som jag till 100 % visste gick bra ihop med Soya.

    Katt skulle jag aldrig ta själv av flera olika anledningar. Det finns ju ett skäl till att Gullis är kvar i stallet och inte hemma hos mig.

    Jag tycker tex att katter ska kunna vara utomhus och vi bor 40 meter från en trafikerad 80-väg.

    Häst är väl det sista djuret jag hade tagit mig an- dom kostnaderna hade jag aldrig velat dra på mig.

    Svara
  6. Prick

    Fast det är ju ett ansvar också att avliva? Ffa katter som ju folk kan släppa vind för våg. En hund som av olika anledningar inte kan behålls, ja det är väl inte helt ansvarslöst att låta den somna in?

    Jag hade troligen inte gjort någonting.

    Svara
    • Birgitta

      Sedan ska jag säga att SKÄLET till avlivning mycket hade avgjort hur jag hade agerat.

      En tex aggressiv hund hade jag absolut inte hjälpt till att omplacera utan snarare agerat för att den just skulle avlivas.

      Däremot vet jag en person som tog över sin väns hund när vännen fick cancer och inte trodde hen skulle överleva. Personen ville egentligen inte ha hund men gjorde det som en tjänst åt sin vän.

      Svara
  7. Linda

    Jag avskyr när det står hot om avlivning i annonser. Det är att försöka spela på andras dåliga samvete och skyffla över ansvaret på andra.
    Ett dött djur lider inte och jag kan absolut hjälpa till att försöka hitta nytt hem och har så gjort men i det stora hela är det upp till ägaren.

    Svara
  8. CeciliaL

    Om jag tyckte hunden var fin skulle jag val fraga runt litet, men hogst osannolikt att nagon kompis skulle bara nappa sa dar – jag menar, de jag kanner PLANERAR sina hundinkop, det ar ju inte nagot som man bara plotsligt tar pa sig, tycker jag. Sen haller jag med de andra att det dels ar urdaligt att hota med avlivning i en annons (gud, sa omoget!! och bara FEL) och dels att en avlivad hund lider inte. Sa att de hotar med avlivning skulle inte fa mig att ’radda’ nagot djur som jag inte redan ville ha anda, s.a.s. Jag har for ovrigt varit med om att koparen av mitt sto ’hotade’ mig med att ’hon ska minsann skickas till auktion pa Irland och du kommer aldrig veta vad som hande med henne sen’. Naha, sa jag, jag tycker du ska gora vad DU tycker ar ratt for DIN hast. Ful taktik, och givetvis ville jag inte att hasten skulle skickas ivag pa nan auktion, men det var inte min hast och agaren far ta ansvar for hur de beslutar for sin egen hast (/hund etc). Jag fick en forfragan haromveckan via en kompis – ett par (fula) unghastar som ’maste raddas’ och det ’snarast’ osv, och jag tankte i mitt stilla sinne: LYCKA TILL, for de dar tva hastarna var ohanterade, kunde ingenting, okastrerade, hade inget hyfs, var inte ens fina (bara nan slags cob-korsning) och jag skulle inte velat ha dem om nagon betalade MIG. Sa hard och hjartlos ar JAG.

    Svara

Skriv en kommentar till Birgitta

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>