Månadsarkiv: maj 2015

Tisdag- repetition

Idag var Vicke och jag hos X för en ny träningsomgång och på min begäran så fokuserade vi åter på skolorna.

De blev faktiskt bättre och bättre och några var riktigt fina så det gäller nog bara att vara ihärdig och träna på.

Vi avslutade passet med några byten på diagonalen och där tyckte X att jag skulle hålla ihop Vicke mer innan jag byter.

Bytena från höger till vänster blev mycket bättre än de från vänster till höger men det sista bytet fick jag i alla fall till riktigt bra så det var skönt att avsluta med det.

Jag konstaterade för övrigt att det nu äntligen känns helt naturligt att rida med de korta tyglarna- i början hade jag inte alls den känslan utan fick mer tvinga mig till att inte länga ut dom medan det nu som sagt känns helt rätt.

”Ja det tog ju några veckor” konstaterade X när jag upplyste honom om detta varpå jag replikerade ”snarare ca 30 år” 🙂 !

Dagens reflektion

raps

Så här års fascineras jag alltid över varför hästfolk tvunget måste ta kort på sina hästar (och oftast sig själv också) I böndernas rapsfält?

Som bonde hade jag INTE uppskattat nertrampad gröda bara för att någon vill ta ett ”fint” kort…..

Ställ hästen BREDVID fältet…det går väl lika bra?

Fler än Sickan som har en plan?

jag3

Ja, Sickan i Jönssonligan hade många planer men idag undrar jag hur det står till för er del och mera specifikt när det gäller ridningen:

Har ni alltid en plan för dagens ridpass innan ni hoppar upp i sadeln?

Tänker ni redan en stund innan eller till och med dagar innan på vad ni ska träna på under ett specifikt pass?

Och hur är det vad gäller ”veckoplanering”; har ni en sådan, dvs vet ni flera dagar i förväg var ni ska rida de olika dagarna?

Ni som känner mig blir väl föga förvånade om jag berättar att jag ”alltid” har en plan och det ska otroligt mycket till för att denna ska ändras.

Om hästen blir sjuk eller tappar en sko blir det ”givetvis” en ändring men själv tillåter jag inte att tex egen sjukdom (typ förkylning) eller oplanerat dåligt väder ska styra över mig vilket jag annars tycker är ganska vanliga ”ursäkter” .

Jag brukar planera ungefär en vecka framåt och försöka få till en bra mix mellan tuffare pass och sådana där jag tex bara rider ut eller till och med endast skrittar ut.

Jag beaktar vilken dag jag ska träna för X och eventuell tävling till helgen- jag brukar tex inte rida morgonen efter en träning hos X eftersom dessa alltid sker på kvällstid och jag tycker att det blir för få timmar mellan passen utan då får det bli ridning efter jobbet i stället.

Inte heller skulle jag boka en träning dagen efter tävling.

Vad gäller att planera VAD jag ska träna på ett visst pass så planerar jag också detta i förväg men kanske inte en hel vecka innan utan dagen innan kanske och/ eller utifrån hur tidigare pass den veckan har utvecklat sig.

HUR GÖR NI?

Måndag- plötsligt händer det

Ni som har läst bloggen i några år vet att jag inte är någon älskare av vilodagar i tid och otid men givetvis behövs dom också, fast enligt mig som en form av återhämtning, inte för att man vill åka hem och glo på tv eller för att det regnar ute.

Idag tyckte jag att det kunde räcka med 11 timmars hagvistelse som ”motion” så det blev ingen ridning med andra ord.

image

Vicke inledde sin hagvistelse genom att säga god morgon till sina tjejer, anläggningens egna uppfödningar.

Längst till vänster den ”förstfödda”, Balett som är 5 år, därefter halvsyster Lisa som är 3 och så Vickes ”lillasyster” Messy  (Make a Mess e. Messenger) som ju är 2 och som har en annan mamma. Balett och Lisa är för övrigt halvsyskon till lille Sam, fuxpojken som föddes förra året.

image

Kanske är jag partisk som fostermoster men jag tycker nog att Messy artar sig riktigt bra, 2-åringar brukar ju annars sällan vara några skönheter.

image

Men både hals och rumpa är fina och är det bara snyggt fram och bak brukar det bli bra på mitten också ha ha ha.

Veckan som gått

En ridmässigt omväxlande vecka; jag har ridit ut, ridit i ridhuset och på utebanan, i X ridhus, på en tävlingsgräsbana och en grusdito.

Träningen hos X gav mig en aha-upplevelse och jag har sedan dess tränat mer noga på både skänkelvikningar och skolor vilket bar fin frukt under söndagens tävling. 7:or på båda skänkelvikningarna, vänsterslutan och vänsteröppnan vilket aldrig inträffat förut.

Så vitt jag kan erinra mig på rak arm har jag aldrig förr tävlat 2 dagar i rad med Vicke men denna helgen blev det så och det gick helt komplikationsfritt.

Jag märkte inte av någon ovillighet eller trötthet under någon av de 3 klasserna och det hade jag väl egentligen inte förväntat mig heller eftersom jag aldrig rider fram särskilt tufft till några klasser jag rider.

Ett återfall i gloende blev det tyvärr också i söndags men det har jag varit beredd på och om det inträffar så sällan som det har gjort på senare tid så får jag nog acceptera att det kan hända då och då.

Nu blir det tävlingsuppehåll i några veckor och förhoppningsvis möjlighet att träna på ännu mer.

Ute börjar det bli hårt i marken på många av de vägar där jag vanligtvis rider vilket gör mig extra tacksam för flytsulorna.

Än så länge lyser mygg, broms och annat flygande elände med sin frånvaro och för min del vill jag helst slippa alla flygfän helt om det hade varit möjligt.

Eftersom vi sedan ett tag tillbaka använder våra gräshagar samt både väder och ljusförhållanden tillåter längre hagvistelse har Vicke fått gå ute mer vissa dagar vilket han förhoppningsvis uppskattar (jag gör det i alla fall  🙂  ).

Söndag- en repris och lite annat

För ovanlighetens skull har jag tävlat även idag, dvs 2 dagar i rad.

Också denna tävling hade lockat väldigt få startande; 8 i LA:n och 12 i MSV C:n.

Och precis som igår blev jag andra ekipage utanför placering i LA:n, denna gången på 65%.

Känslan var dock MYCKET bättre än igår- riktig fin och hade det inte stått några hästätande hinderinfångare utanför banan så kunde det ha blivit en procent till i protokollet.

Vicke ansåg dock att dessa ingfångare borde undvikas till varje pris så när vi närmade oss dom i förvänd galopp valde han ….harkel …låt oss kalla det ett sidospår 🙂 .

MSV C:n kändes också bra, i alla fall tills någon som hade parkerat direkt bakom domarbordet (egentligen bilen) valde att lasta ut sin häst precis när jag befann mig som närmast domaren.

Den urlastade hästen lämnade transporten med ett jättebrak som jag är övertygad om hade skrämt de flesta normala hästar och Vicke blev livrädd och så blev det en 4:a och en 5:a på de enkla bytena direkt därefter 🙁 .

Men vi hann få en 7:a på både vänsteröppnan och vänsterslutan och det sistnämnda är näst intill en världssensation 🙂 .

Att det blev betyg 4 på den svåra högerslutan skyller jag delvis på att infångarna stod kvar där och ”hotade” Vicke- klart man inte kan göra det svåraste man vet då…hmmm.

Summa summarum tycker jag att det går framåt- kanske inte så snabbt som jag skulle önska men så länge det ÄR ständiga förbättringar, om än små, så måste jag vara nöjd.

Domaren i MSV C:n var förresten gullig nog att kommentera ”släpscenariot” med orden ”Snygg häst med potential. Otur med urlastningen bredvid banan. Bättre lycka nästa gång.”

image

Hästätande infångare….suck…