Nyligen blev jag av en bloggläsare tipsad om en app där man, bland mycket annat,  kan mäta hur långt man rider.

Jag gillar ju att mäta saker på olika vis och eftersom jag dessutom verkligen var nyfiken på hur långt jag vanligtvis rider installerade jag appen idag och startade den för första gången under eftermiddagens uteritt.

Idag blev det en runda jag rider när jag vill klättra en del OCH när korna tillåter mig att göra det; innan jag kan komma till de små backarna måste jag nämligen rida över en träbro bredvid vilken det ligger en gigantisk ko-hage.

Har jag otur, som härom dagen, står/ ligger korna PRECIS vid bron och tro mig- det är INTE läge att försöka tvinga Vicke över denna då.

Jag gjorde några försök sist men när korna började röra på sig fick Vicke fullkomlig panik- ni vet så där så att man inser att det kan bli riktigt, riktigt farligt om man inte genast avleder- i mitt fall genom att rida därifrån.

Men idag var korna många hundra meter bort och Vicke och jag kunde utföra det jag hade föresatt mig, dvs att klättra.

Förutom detta blev det mest galopp och skritt i början och slutet av rundan och när jag kollade på min I-phone efteråt kunde jag konstatera att vi hade ridit nästan 8 kilometer.

Det tycker jag stämmer ganska bra med vad jag trodde eftersom det blev så mycket klättrande under de 56 minuterna vi var ute och när man klättrar kommer man ju inte särskilt långt 🙂 .

Nästa projekt blir att mäta hur långt jag rider under ett vanligt pass i ridhuset för där inbillar jag mig att jag rider minst en mil, kanske till och med 12 kilometer eftersom jag travar och galopperar mycket och rider runt 55 minuter då också.

Men vi får se vad appen säger….

Någon som har provat? Vad kom ni fram till?

Ja, dagens ridhuspass skilde sig inte från de som jag avverkat de senaste veckorna och det ska bli intressant att se hur det går nästa gång jag tävlar.

Kommer det att märkas några förbättringar vad gäller skolorna tex?

Hemma flyter de i alla fall på mycket bättre än för några månader sedan och samma sak får jag nog säga gäller det mesta.

Sedan vet jag ju att bland annat Vickes selektiva tittighet kan ställa till det när vi är iväg men det har ju faktiskt också blivit bättre.

Ja, ja…den som lever får se!

Inga lösa får syntes till under kvällens promenad med Soya men den här vita bäisen viftade så glatt på svansen och lät sig klappas.

Redan när jag red förbi dessa buskar igår konstaterade jag att det var som att befinna sig i ett parfymeri!

Hej matte- är det dags att gå hem nu?

Jag passade på att släppa ut Vicke i hagen en gång till efter jobbet eftersom det var så fint väder.

Hur koncentrerad han än är på att beta kommer han alltid fram för att bli hämtad- det skulle inte falla honom in att gå iväg eller till och med börja springa.