Jag tycker att det är ganska vanligt att min smak ändras, i alla fall till viss del.
Ett tag ville jag tex bara ha svart läder på mina hästprylar medan det sedan flera år tillbaka bara är brunt som gäller.
Samma sak med mycket annat; favoritfärg på bil (just nu svart eller mörkblå), möbler, kläder, frisyrer osv osv…
Jag har alltid varit av åsikten att de som tatuerar sig kommer att ångra sig förr eller senare, även om det kanske tar många, många år och i just det fallet är ju beslutet mer eller mindre oåterkalleligt.
Visst…man kan ta bort tatueringar med laser numera men frågan är hur snyggt det blir om man har enorma utsmyckningar över stora delar av kroppen?
Idag undrar jag om ni som har eller har haft tatueringar har ångrat dessa? Och OM ni har ångar er: har ni gjort något åt saken, dvs försökt (och lyckats) att ta bort dom?
Här ett ”extremfall” för övrigt.
Jag har 3 mindre tatueringar, alla gjorda av speciella anledningar, den första gjorde jag för 20 år sedan, och jag har inte ångrat en enda av dom. De känns som en del av mig, jag har aldrig haft anledning att dölja dom heller, tvärtom! Bara roligt om folk frågar om varför de finns där. 🙂 Om det blir fler? Nja, inte som det känns idag, men man vet ju aldrig……
Jag vet de som har tatuerat in sina barns namn och de som tatuerat hästnamn.
Barnens namn tror jag aldrig att man ångrar men om man tatuerar in ett hästnamn som 18-19-åring tror jag att sannolikheten är ganska stor att man ångrar detta i 30-årsåldern, typ….
Jag har fem stycken, den första gjord för mer än 25 år sedan inte ångrat mig än. Jag har dock en som jag eventuellt senare kanske ångrar men den är då å andra sidan gjord att man lätt kan tatuera ett nytt motiv över. Redan när jag gjorde den hade jag alltså en plan B. Det är ett autogramm från en mycket speciell person (kändis) för mig (fast stilfull gjord man ser inte namnet men jag vet ju vem det är) och jag kan ju inte säga att om 20 år är den personen lika viktig men det hänger även ihop med en viktigt livshändelse så det har mer betydelse än ”bara” ett tatuerat autogramm. Men som sagt skulle jag ångra den är den superlätt att göra om. Har haft den i över 5 år och hittills inte ångrat mig i alla fall 😀
Nu blev man ju nyfiken på historien bakom 🙂 !
Ja verkligen! Berätta gärna mer, Jossan! 🙂