Kanske har det alltid varit så och att jag bara har missat det men det känns som att det idag blir allt vanligare att man som hästägare väljer att ha enbart veterinärvård och inte livförsäkring på sin häst.

Att de med många hästar gör detta val är lättare att förstå då man helt enkelt ibland inte har råd att ha en massa hästar ”full-försäkrade” men som sagt så verkar även de med bara en häst ha dragit plånboken åt sig pga skenande premier.

Som en parentes minns jag  att jag för många år sedan på ridskolan bara kände till en enda enskild hästägare som inte ens hade veterinärvårdsförsäkring på sin häst men hon var å andra sidan mång-miljonär (bokstavligen) så det kunde kanske kvitta…

Idag läser och hör jag allt oftare att man som hästägare väljer att skippa livförsäkringen och i stället lägga undan X kronor varje månad- man resonerar att det blir billigare i längden.

Huruvida det verkligen blir det kan jag inte svar på- det beror väl på många olika faktorer tänker jag och jag undrar också hur många som faktiskt är ”disciplinerade” nog att verkligen lägga undan de pengar som annars hade gått till försäkringen?

Ja, ett svårt dilemma är det tycker jag som både utnyttjat veterinärvårdsförsäkringen rejält i perioder (till en buköppning som kostade runt 60.000 tex) och livförsäkringen.

Å ena sidan menar jag att det nästan är omöjligt för en normalinkomsttagare att ha en häst livförsäkrad för över 100.000 utan att det svider rejält i plånboken och i vissa fall nästan motsvarar en stallhyra i kostnad- å andra sidan kan man förlora mycket pengar om man inte alls har hästen försäkrad och man måste ta bort den efter ett kort ägande.

Det gäller väl att hitta ett mellanting tänker jag själv- hur mycket man kan avvara kontra risken att det händer något så att hästen måste tas bort.

För att ta Kreon som exempel så köptes han för 120.000 och försäkrades för 80.000.

Han togs bort efter 2 år och på denna tid hade jag inte fått ihop de 80.000 jag fick av försäkringsbolaget eftersom jag betalade runt 1200 kronor x 24 månader =   knappt 29.000 i premier.

Jag utnyttjade dessutom veterinärvårdsförsäkringen rejält under denna tid så i mitt fall gick jag ”plus” på försäkringskostnaden.

Sedan är det väl (?) tämligen ovanligt att man måste ta bort en ung häst efter bara 2 års ägande men som alla hästägare vet är allt möjligt…

Hur som helst; idag undrar jag hur ni resonerar kring era försäkringar?

Är era hästar ”fullförsäkade”, dvs i det belopp ni köpte dom för och med veterinärvård eller ni valt att göra olika begränsningar och hur har ni resonerat då?